.png)
Iranska regimens terrorist gruppen revolutionsgardet direkt attackerade Saudiska oljeindustri, huthy terror gruppen tog på sig .
Amerikanska tjänstemän har meddelat att attacker mot saudiska raffinaderier har genomförts i Iran av IRGC!
Stormig höst kommer ...
Oron för att USA ska ingripa militärt i Mellanöstern växer. Iranska vapen sägs ha använts i attacken på de saudiska oljedepåerna och nu verkar USA beredda att stötta Saudiarabien militärt. Irans besked är ”vi är beredda på fullskaligt krig”. Men vad driver egentligen president Donald Trump att hjälpa saudierna?
Än en gång riskerar Mellanöstern att kastas in i ett onödigt krig där militära lösningar får ersätta diplomati och samtal.
”Vi är laddade och klara” twittrade president Donald Trump sent i söndags natt och hans besked idag är att Iran med största säkerhet bär ansvaret för attacken mot Saudiarabiens oljedepåer.
Beskedet är häpnadsväckande
USA har väntat på att Saudiarabien ska säga vem de tror står bakom attacken och få besked om ”under vilka villkor vi sen ska framskrida”. Beskedet från USA:s president är i sig häpnadsväckande, världens största militära supermakt avvaktar besked från ett av världens mest slutna, odemokratiska länder, beredda att ställa sina militära resurser till förfogande. Saudiarabien är vana att kunna räkna med stöd av USA och måste på något sätt reagera efter attacken i helgen. Detta i ett Mellanöstern som just nu kokar av flera, parallella konflikter.
Den mest hotfulla tonen stod utrikesminister Mike Pompeo för, som kallade attacken på Saudiarabiens oljedepåer för ”en oerhörd attack på världens energitillgångar”. Han antydde också att Iran skulle stå bakom och avfärdade tanken att attacken skulle komma från Jemen. Flygfoton antyder att de saudiska depåernas västra sidor är attackerade vilket skulle tala för att attacken kommer från Iran och inte från Yemen i söder. USA förbereder nu att samarbeta kring underrättelseinformation med Saudiarabien, ett besked som kommer leda till kraftiga reaktioner bland USA:s folkvalda politiker.
Därmed trappas tonläget upp mellan USA och Iran, in en av världens just nu kanske farligaste potentiella militära konflikter. Spänningarna har eskalerat stadigt de senaste åren.
Trump fryser ut Iran
Donald Trump sa upp det kärnvapenavtal som sex länder, däribland USA ,slöt med Iran 2015. Sen dess har president Trump gjort utfrysningen av Iran till en av hörnstenarna i amerikansk utrikespolitik, med både ekonomiska sanktioner och exportförbud på olja.På G7 mötet försökte Frankrikes president Macron medla mellan USA och Iran. I en typisk överraskningsmanöver som han gjort till sitt signum sa plötsligt Trump och hans medarbetare att han ett möte med Irans president Hassan Rouhani på FN-mötet i New York nästa vecka vore tänkbart. Men en talesman för iranska utrikesdepartementet sa vid presskonferens i Teheran på måndagen att ett möte nu är otänkbart om inte USA börjar lyfta de ekonomiska sanktionerna.
Kontraorder tio minuter innan avfyrning
I juni var det väldigt nära att USA anföll iranska mål efter att oljetankers blivit beskjutna i persiska viken. Men bara tio minuter innan avfyrning så gav Trump kontraorder och sa efteråt att ett militärt anfall hade hindrat de diplomatiska förhandlingarna.
Befälhavaren för iranska flygvapnet , Amir Ali Hajizadeh har varnat att USA har militära anläggningar inom räckhåll för Iranska försvarets missiler och att Iran konstant förbereder sig för ett ” fullskaligt krig”.
Anfall mot Iran kan bli kris i USA
Ett militärt anfall från USA:s sida skulle utlösa en inrikespolitisk kris i USA och bli ett slagträ i presidentvalskampanjen.
Företrädare för det amerikanska demokratiska partiet , bland andra senatorn Bernie Sanders, har sagt att varken senaten eller representanthuset kommer godkänna ett nytt oljekrig i Mellanöstern.
”Herr president, USA:s grundlag är mycket tydlig. Bara kongressen – inte presidenten – kan förklara krig. Och kongressen kommer inte ge dig fullmakt att starta ännu ett förödande krig i Mellanöstern” twittrade Bernie Sanders.
USA till 90 procent självförsörjande
Frågan är vad USA har att vinna på ett militärt anfall mot iranska intressen. USA riskerar inte att drabbas nämnvärt av att Saudiarabiens oljeproduktion för tillfället har halverats. USA har i dagsläget en helt annan beredskap att klara av prischocker på olja. USA är till nära 90 procent självförsörjande på olja och världens tredje största exportör av råolja efter Saudiarabien och Ryssland.
Redan president Obama bestämde att USA måste satsa mer på inhemsk energiproduktion för att inte vara sårbara när kriser och konflikter sänder chockvågor genom den arabiska oljeproduktionen. Det är en politik som Donald Trump utvecklat genom att göra en storsatsning på kol. USA har idag en betydande egen produktion av olja, naturgas och en växande andel sol- och vindkraftsenergi. Landet har också stora egna depåer av olja.
Bara Washington och Ryad vet vad som händer nu
Saudiarabiens uteblivna besked hur allvarliga skadorna är på deras oljedepåer bidrar också till det nervösa läget. Det är fem procent av världens samlade oljeproduktion som nu ligger nere. Prishöjningen är den största rusningen sen Kuwaitkriget för nära tre decennier.
Ett militärt anfall mot Iran drivs också av andra motiv, kanske att tillsammans med sin allierade Saudiarabien vinna ett proxykrig mot Jemen och deras allierade Iran.
Från politiska ledare världen över kommer uppmaningar om besinning. Bara i Washington och Ryad vet man vad som nu blir bästa steg.
.jpg)
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar