lördag 27 april 2019

Blir alldeles kall av fasa.


Blir alldeles kall av fasa.
Socialarbetare och socionomer är inte utbildade att hantera den här formen av ondska. idag socialarbetare och dem som kallar sig socionomen vill skydda ayatollah i iran dem är rädda att iranska folket störta iranska regimen, men emot den som ska inte vara men dem vågar inte tala ända ord emot terrorister och dem krigsförbrytare  våldtäkts män  som vill återvända till Sverige.


Johan Westerholm Ledarsidorna
Sverige utgör ett av undantagen i EU som saknar en heltäckande lagstiftning mot terrororganisationer som IS.
Regeringen agerar nu med kraft.
Regeringen hotar nu de som repatrieras med terapisamtal med socialtjänsten eller i värsta fall omhändertagande av barnen enligt LVU.IS-anhängare hotas med att kommunerna genomför terapisamtal och kanske tillämpar LVU
Sverige utgör ett av undantagen i EU som saknar en heltäckande lagstiftning mot terrororganisationer som IS. Andra länder har sedan lång tid en rad med verktyg för att hindra fortsatt terrorbrottlighet och radikalisering av IS-anhängarna. Norge sedan 2013, Kosovo sedan 2015 bara för att nämna två exempel. När andra länder i Europa, som Kosovo, klarar av att internera repatrierade och evakuerade IS-anhängare hotar Mikael Damberg och Morgan Johansson med att tillämpa Lagen om vård av unga. Regeringen rullar därmed över bördan som IS-terrorister och dess anhängarsvans utgör på socialsekreterarna och kommunerna istället för att låta Säpo och andra rättsvårdande myndigheter löser uppgiften.
Regeringens bedömning är att LVU ger stöd för beslut att omhänderta barn till IS-återvändare som befinner sig i en svensk kommun. Omständigheterna i det enskilda fallet är alltid avgörande för vilken insats som ges, men det ska inte råda tveksamhet om att det finns stöd i lagen för att agera när återvändande barn far illa, menade ministrarna Mikael Damberg (S) och Morgan Johansson (S) på DN Debatt.
Tonen är bestämd. Kommunerna, socialtjänsterna och Lagen om vård av unga lyfts fram som regeringens främsta vapen mot en återradikalisering av de som nu på ett eller annat sätt evakueras eller repatrieras. Damberg och Johansson menar att
Just nu riktas mycket fokus på de barn som befinner sig i läger i norra Syrien. Inget barn ska straffas för sina föräldrars brott. Det ska inte råda något tvivel om att regeringen gör vad vi kan för dessa barn och om möjligt ska de föras hem.
Hem är i detta fall till Sverige, enligt regeringen, trots att barnens föräldrar antingen utvandrat frivillig eller blivit utskrivna med hela sin familj till Islamiska Staten alternativt att barnen är födda i Islamiska staten. Termen hem är därmed missvisande. Evakuering eller repatriering torde vara mer rättvisande termer.
I fallet med terroristen Michael Skråmos barn är det heller inte självklart att det är Sverige som är den slutdestination som är den som slutligen blir den permanenta. Michael Skråmo var inte svensk medborgare samtidigt som hans hustru uppbar såväl chilenskt som svenskt medborgarskap. Hur vårdnaden sedan kommer se ut för dessa sju barn är heller inte självklart då Patricio Galves själv bor i en lägenhet om ett rum och kök samt barnens mormor tidigare anslöt sig till Islamiska Staten och under en tid levde med sin dotter och sina barnbarn.
Om regeringens enda vapen mot de som redan repatrierat sig själva är LVU är det ett klent vapen mot vad de celler och de ikoner som de repatrierade IS-anhängarna kommer att utgöra. Att dessa blir ikoner i sina ursprungsmiljöer som Järvafältet, Angered och Vivalla är klarlagt idag men något som Ledarsidorna kunde varna om redan 2017. Inför döva öron. 
Och det är inte säkert att socialtjänsterna heller de kommer att klara av uppgiften. Socionomen Birgitta Sparf, som arbetar i Stockholmsområdet, kastar nu in handduken för gott. 
De direktiv som Sparf redogör för i sitt avsked till Socialtjänsten på Facebook vittnar om en trötthet över slappheten från den politiska ledningen. Både på kommunal nivå och på regeringsnivå. Att socialsekreterarna förväntas ta smällen från IS-anhängarna genom att i terapiliknande sessioner fråga dessa om de ångrar sig och på alla andra tänkbara sätt underlätta för dem i det bidragsindustriella komplexets labyrinter. Sparf känner, i likhet med andra socialsekreterare, en direkt vämjelse inför de brott mot mänskligheten som deras klienter gjort sig till anhängare av.
Det råder dessutom inget överskott på resurser inom socialtjänsten eller heller Barn- och Ungdomspsykiatrin. Socialsekreterare är redan en hårt ansatt yrkesgrupp där allt fler nu går ner i arbetstid, slutar eller byter till att bli välarvoderade konsulter istället. 
Av de IS-anhängares barn som nu repatrierats eller evakuerats på egen hand vittnar dessutom inte bara franska psykiatriker om att dessa barn, främst pojkar, har en våldsfixering som nått långt ner i åldrarna och som kommer ta år att kunna rehabilitera. Om det nu går att rehabilitera. Uppgifter gör gällande att endast ett, eller enstaka, barn omhändertagits genom LVU. LVU – det vapen som de sodialdemokratiska ministrarna Mikael Damberg och Morgan Johansson hotar med som den yttersta konsekvensen för IS-anhängarna.
Andra länder har sedan lång tid en rad med verktyg för att hindra fortsatt terrorbrottlighet och omhändertagande. Norge sedan 2013, Kosovo sedan 2015 bara för att nämna två exempel. När Sveriges regering får sin lagstiftning på plats är okänt efter det att Morgan Johansson drog tillbaka propositionen. Ledarsidorna har sökt Morgan Johansson för att få ett besked men han har inte återkommit.
När andra länder i Europa, som Kosovo, klarar av att internera repatrierade och evakuerade IS-anhängare hotar Mikael Damberg och Morgan Johansson med att kommunerna kanske kommer tillämpa Lagen om vård av unga. Och rullar därmed över hela bördan på socialsekreterarna istället. 
En börda och en uppgift som i mer normala länder istället bärs av säkerhetspolis, domstolar och kriminalvård.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar