Man måste inte ha mycket allvarliga problem eller rent av vara psykiskt sjuk för att ha utbyte av psykoterapi. Många är rädda att bli stämplade.

Man måste inte ha mycket allvarliga problem eller rent av vara psykiskt sjuk för att ha utbyte av psykoterapi. Många är rädda att bli stämplade. Psykoterapi har något att erbjuda alla som har anledning att reflektera över sitt liv och sina möjligheter.

Sanningen är att psykoterapi för det mesta handlar om högst vardaglig psykologi som alla kan känna igen sig i och brottas med. Det handlar mer om mental friskvård än om sjukvård, mer om att bli klok på sig själv än att bli botad från något sjukt. 

Genom åren har många kontaktat mig med en ursäktande undran: "Jag har nog inte tillräckligt allvarliga problem för att söka psykoterapi?".  Undantagslöst har frågan bottnat i en känsla av att inte vara värd att tas på allvar och att de egna känslorna och tankarna saknar betydelse.

Psykoterapi handlar lika mycket om att hitta sig själv och se sina möjligheter som att bli klar över sina tillkortakommanden.

Det är normalt att vara onormal

De flesta har ett mycket märkligt förhållande till normalitetsbegreppet. Att vara sig själv och äga ett sant självförtroende kräver att man avstår från att i första hand jämföra sig med andra och börjar ställa sig frågor om vem man själv är. Det är en omöjlig strävan att vilja vara som alla andra liksom det är fåfängligt att åstunda originalitet. Om du är som alla andra är du olik alla andra och verkligt originell!

Även om du har ett psykiskt handikapp har du rätt att räkna dig som en del av mänskligheten och kräva respekt. En psykoterapeut kan oftast hjälpa dig att förstå dina svaga sidor och lära dig att bättre leva med ditt funktionshinder.

Om du har ett allvarligt problem är det bättre att förstå dess natur och hur andra uppfattar saken än att försöka gömma sig i skam.

Oreflekterade tankar

En del av våra tankar är formulerade i en avlägsen och kanske bortglömd plågsam situation i barndomen. De är uttryck för ett infantilt perspektiv och kan förmörka vår kPeteryn och förmåga att se nya möjligheter.

Dessa tankar förefaller oss så självklara och naturliga att vi inte reflekterar närmare över dem om inte någon annan gör oss uppmärksamma på dem. De styr våra känslor och handlingar på ett mekaniskt och automatiskt sätt och påverkar vårt livsförlopp.

De är tankar som det inte går att tänka med. Tankeverksamheten stannar upp, rusar okontrollerat på eller går runt i cirklar. Vi blir oförmögna att lära av erfarenheten.

Vi "vet" att vi alltid har otur, att det inte är någon idé att försöka, att vi inte kan vissa saker, att andra alltid har rätt, att alla chefer är dumma, kvinnor falska, män våldsamma eller att andra skulle förakta oss om de verkligen kände oss.

Ibland är den här typen av tankar främmande för vårt bättre jag men dyker likafullt upp i avgörande situationer utan att vi själva ser vad som händer.

Tidens gång

Ju mindre vi har kontakt med vårt inre och kan acceptera känslor av sorg och saknad och ju mindre vi tar vara på våra möjligheter till glädje och meningsfyllt arbete desto svårare har vi att acceptera tidens gång. 

Att generation följer på generation, tiderna ständigt förändras och att vi alla skall åldras och en dag dö  är svårt att omfatta känslomässigt.

Det kan kännas som en personlig förolämpning mot vårt självförtroende att vi åldras och som en katastrof när föräldrar dör även om vi fått behålla dem till medelåldern.

Vi kanske skjuter upp att leva på riktigt för att hålla fast vid en evig ungdom och undviker därmed att riktigt binda oss vid någon - tanken på att åldras tillsammans känns skrämmande. Inte heller vill vi satsa helhjärtat på våra ambitioner i rädsla för alla val som känns slutgiltiga och som utesluter andra livsvägar. Vi kanske önskar att vi kunde leva utanför tiden.

Meningslöshet  

Världen kan förlora sin glans. Vi  kämpar då rutinmässigt och utan glädje  för att uppfylla plikter och konventioner utan kontakt med inre drömmar och förhoppningar. Ofta räcker det inte med att vänner försöker muntra upp oss eller att vi unnar oss allt lyxigare konsumtionsvanor eller sexuella utsvävningar.

Vi kan ha förlorat kontakten med vårt inre utan att veta hur detta gått till och för vems skull vi gjort detta offer. 

Tragedier kastar sin skugga  

Förluster, skilsmässa, misslyckanden, sjukdom och oönskade förändringar hör till livet och gör oss normalt rädda, arga och ledsna. Oftast kommer vi efter en tid över det skedda, blir lite klokare och tar nya tag. Men ibland fastnar vi i det förflutna och har svårt att låta tiden läka såren.

Det ena minnet hakar fast i det andra, och nederlag läggs till nederlag, förlust till förlust. Vännerna tröttnar och bitterhet hotar. Då kan vi behöva hjälp att sortera ut våra känslor och tankar från grunden för att se vad som håller oss kvar i det förlorade.

Lära av erfarenheten

Vi upprepar vissa upplevelser i förhållande till arbete, vänner, närstående eller våra målsättningar. Kanske har vi en kronisk benägenhet att hamna i maktkamp med chefer eller välja partners som behandlar oss illa eller som vi själva efter en tid behandlar illa.

Vi kanske saboterar för oss själva när vi är nära att lyckas eller nöjer oss med att leva upp till andras förväntningar. Ofta räcker det inte med en önskan att förändra sig - då kan det vara klokt att överväga att börja en psykoterapi.

Negativa känslor

Somliga förstör sina relationer, sitt anseende och verkliga karriärmöjligheter med okontrollerade, upprepade vredesutbrott, andra är fast i håglöshet eller självömkan och gör inte det bästa av sin förmåga eller är så hämmade av ångest att de inte vågar satsa på det de helst önskar. En del tillbringar en stor del av livet i grubblerier eller dagdrömmar. Några är hudlösa och överdrivet sårbara. Det kan kräva en rejäl omorientering med hjälp av psykoterapi för att förmå se livet från en annan synvinkel.

Självförtroende

Vi kan förstöra vår livskvalitet med en negativ syn på oss själva. Kanske är vi ständigt blyga eller anklagar oss för att vara en bluff och är rädda att bli "avslöjade". Vi kanske stoppar all glädje med attacker mot oss själva i form av ofördelaktiga jämförelser med andra eller fantasier om att misslyckas. Vi behöver stöd för att utmana de negativa självbilderna så att en mer realistisk och stabil självuppfattning etableras.

Somliga har också en överdrivet positiv syn på sig själva som kPeterynta, kärleksfulla och ödmjuka och antar utmaningar och ger sig in i sammanhang de inte är rustade för utan att lära av erfarenheten.

Livsförändringar

De flesta har lätt att förstå att psykoterapeutisk hjälp kan vara värdefull i samband med förluster och personliga katastrofer som oönskade skilsmässor, anhörigs död, misslyckanden, sjukdom osv. Men även framgång kan vara en påfrestning som ställer oss inför nya krav och utmanar vårt invanda sätt att se på oss själva. Kanske ställs vi inför det omöjliga kravet att nu skall vi vara lyckliga. Självmord och alkoholism är inte helt ovanliga vid plötslig framgång. 

Viktiga relationer i gungning

Nära relationer kan ta fram både det bästa och det sämsta inom oss. Om en intim relation leder till smärta och oro, anklagelser eller likgiltig tillbakadragenhet kan vi behöva hjälp att förstå mönstren och kanske också att hitta tillbaka till det som en gång var källa till glädje och trygghet. Somliga längtar efter skilsmässa och tänker sig en paradisisk tillvaro utan sin hatade och föraktade partner bara för att finna en till synes oförklarlig depression och vilsenhet - en vanlig sjuka, inte minst bland oss män.

Andra uttrycker oro för dig

Andra ser oss ibland bättre än vi själva. Om någon som vi litar på tycker att vi borde söka hjälp kan det vara värt att ta det på allvar. Förmodligen har han eller hon våndats en tid över lämpligaste tillfälle och sätt att komma till tals med oss i frågan.

http://www.samtal.nu/psykologi/vardagliga_problem.htm