Det finns en ny politiska rollspelen som man ska inte ha mycket kontakter med varandra det vet vi mer också vet hur och vilken metoder användes för att hindra folk bli vänner tillsammans,, politikernas rädsla? kanske det.. om folk ha mer kontakter med varandra då dem kan inte spruta sina rykten mot någon eller några

Tänk dig att det är en dröm att gå ned till mataffären och köpa chips. Att det känns onåbart och orimligt att gå hem till en kompis. Tänk dig att du undrar hur det är att gå på bio … för det kommer du aldrig få. Du vet att du är ämnad att ha sex med din blivande man, åt att föda barn och ta hand om hushållet.

Du lever i Sverige. Du ser människor runt dig, i skolan och på gatan, som lever i den riktiga världen. De har drömmar och en framtid. De har vänner. Kanske är de kära. De reser, de äter ute. Inget av det gäller dig.

Tänk dig att du söker akut vård för huvudvärk. Kanske kommer du kunna berätta om hur du mår. Om dina självmordsplaner och livet som inte är ditt. Men din familj vill kontrollera vad du säger och följer med. De kan tolka. De kan berätta hur du mår.

Tänk dig att du är nio år och könsstympad. Det gör ont att kissa. Du försöker att inte dricka för att slippa kissa, men du blir yr. Läkaren på akuten undersöker dig och ser. Läkaren frågar sin bakjour … och de frågar din mamma. Hon säger att det gjordes i hennes hemland när du var bebis. Du vet att det inte är sant, men du säger inget. Läkaren ber dig söka igen om du får besvär när du blir äldre.

Tänk dig att du söker akuten med ont i magen. Det tas ett graviditetstest för det gör man på alla fertila kvinnor. När du kommer hem ber din bror att få logga in med din ID och se vad läkaren sa. Din bror har i uppdrag att kontrollera ditt liv, dina vänner, din väska, din telefon. Du kan inte säga nej, det skulle verka misstänkt. Din bror ser på nätet att man tagit ett graviditetstest … testet är negativt men det spelar ingen roll. Kontrollen skärps, du blir slagen och spottad på ännu mer.

Tänk dig att du är 16 år och just har fött ditt första barn. Du lever i Sverige med din make som du tvingats gifta dig med. På vårdcentralen dit du sökt för halsont märker läkaren att du verkar må dåligt psykiskt. Läkaren frågar sin bakjour som har uppfattningen att man från vårdens sida inte kan göra något åt din situation. Läkaren glömmer att även du omfattas av Socialtjänstlagen."

Patienterna ingen pratar om

• 18 december 2018
• 0
• AV: red

Tänk dig att det är en dröm att gå ned till mataffären och köpa chips. Att det känns onåbart och orimligt att gå hem till en kompis. Tänk dig att du undrar hur det är att gå på bio … för det kommer du aldrig få. Du vet att du är ämnad att ha sex med din blivande man, åt att föda barn och ta hand om hushållet.

Du lever i Sverige. Du ser människor runt dig, i skolan och på gatan, som lever i den riktiga världen. De har drömmar och en framtid. De har vänner. Kanske är de kära. De reser, de äter ute. Inget av det gäller dig.

Tänk dig att du söker akut vård för huvudvärk. Kanske kommer du kunna berätta om hur du mår. Om dina självmordsplaner och livet som inte är ditt. Men din familj vill kontrollera vad du säger och följer med. De kan tolka. De kan berätta hur du mår.

Tänk dig att du är nio år och könsstympad. Det gör ont att kissa. Du försöker att inte dricka för att slippa kissa, men du blir yr. Läkaren på akuten undersöker dig och ser. Läkaren frågar sin bakjour … och de frågar din mamma. Hon säger att det gjordes i hennes hemland när du var bebis. Du vet att det inte är sant, men du säger inget. Läkaren ber dig söka igen om du får besvär när du blir äldre.

Tänk dig att du söker akuten med ont i magen. Det tas ett graviditetstest för det gör man på alla fertila kvinnor. När du kommer hem ber din bror att få logga in med din ID och se vad läkaren sa. Din bror har i uppdrag att kontrollera ditt liv, dina vänner, din väska, din telefon. Du kan inte säga nej, det skulle verka misstänkt. Din bror ser på nätet att man tagit ett graviditetstest … testet är negativt men det spelar ingen roll. Kontrollen skärps, du blir slagen och spottad på ännu mer.

Tänk dig att du är 16 år och just har fött ditt första barn. Du lever i Sverige med din make som du tvingats gifta dig med. På vårdcentralen dit du sökt för halsont märker läkaren att du verkar må dåligt psykiskt. Läkaren frågar sin bakjour som har uppfattningen att man från vårdens sida inte kan göra något åt din situation. Läkaren glömmer att även du omfattas av Socialtjänstlagen.

Tänk dig att du går till en vårdcentral för att bevisa för dina föräldrar att du är oskuld. Läkaren undersöker dig, sticker in två fingrar i ditt openetrerade underliv och ger dig ett intyg. Du ger intyget till dina föräldrar och hoppas de ska lämna dig i fred. Efter en tid börjar din pappa maila dig i tid och otid. Bilder på potentiella makar. Du blir äcklad av dem men pressen ökar allt mer.

CAMILLA STARCK

Camilla Starck är ST-läkare i Psykiatri och föreläsare i HUV-projektet
(Hedersvåldsutbildning för vårdpersonal) genom Glöm Aldrig Pela och Fadime.

Var sjätte elev i årskurs nio lever i hedersförtryck enligt en stor kartläggning av Örebro Universitet i samarbete med Stockholm, Göteborg och Malmö stad. Av de 6 000 unga som deltog svarade 7-9 procent att de dessutom utsattes för våld i en hedersrelaterad kontext. Tidigare undersökningar har gett liknande resultat. Utsatta personer över 25 år har inte inkluderats i de kvantitativa studier som gjorts hittills men bör förstås adderas. Det är med andra ord en betydande del människor i vårt land som är drabbade i olika grad. De söker vård precis som alla andra. Ändå lär vi oss ingenting om detta på vårdutbildningarna.

Mina krönikor kommer handla om dessa individer. Flickor, kvinnor, män och pojkar. Alla med samma önskan att få vara fria människor. Jag vill förmedla kunskap och erfarenheter jag samlat genom att vara stödperson åt utsatta och genom att ha föreläst om ämnet för vårdpersonal runt om i vårt land. Alla ska kunna söka vård utan att riskera en ökad hotbild eller att bli fel behandlade. Vi behöver kunna hjälpa genom att fråga, hänvisa rätt, informera och känna till lagstiftningen.

Vi behöver även börja prata med varandra om detta samhällsproblem.
En del av oss lever med tankar att heders­kultur är normalt. En del läkare är själva utövare eller underhåller heders­kulturella värderingar utan att tänka på det. Det är ett inlärt synsätt många gånger, en norm som är svår att lämna. Därför behöver vi inom vården mer kunskap. Så kan vi skapa ett jämlikt Sverige där vården ges på lika villkor för hela befolkningen.

Följ mina krönikor så börjar vi där.

https://www.sjukhuslakaren.se/kronika/patienterna-ingen-pratar-om/?fbclid=IwAR0rLSrA-OMHtIgYZeIjzxWPTNV-WUec69eTrzC6cEAj6Eiue20nIRTeYJ8