Internationell webinar: uppmaning till FN att utreda 1988 års massaker i Iran.
Ett webinar på lördagen uppmärksammade 1988 års massaker på 30,000 politiska fångar i Iran i samband med massakerns 32:a årsdag.
Flera från FFFI medverkade i lördagens webinar som var arrangerad av oppositionskoalitionen, Iranska nationella motståndsrådet (NCRI).
Internationella juridiska experter, överlevare, anhöriga till offren, parlamentariker och framstående politiker var bland talarna.
Deltagarna vädjade till FN och dess medlemsstater att säkra och genomföra en oberoende utredning av massakern i syfte att lagföra de ansvariga.
Tusentals politiska fångar avrättades i iranska regimens fängelser runtom i Iran under sommaren 1988 efter en fatwa från prästerskapets grundare och högste ledare vid tiden, Khomeini. Regimen bildade dödskommittéer i Teheran och 10 andra iranska provinser i syfte att se över och genomföra dessa avrättningar.
FN:s särskilda Iranrapportör dokumenterade dessa utomrättsliga massavrättningar i en rapport till FN:s generalförsamling i augusti 2017.
Amnesty publicerade en egen rapport om massakern i december 2018 och beskrev massavrättningarna som ett pågående brott mot mänskligheten som FN bör utreda.
Flera av prästerskapets ledare och regimens nuvarande topptjänstemän och ministrar, däribland Rouhanis justitieminister, Alireza Avaei, och chefen för regimens så kallade rättsväsende, Ebrahim Raisi, var delaktiga i denna massaker som beskrivs som det värsta MR-brottet i Irans moderna historia.
Krav på en oberoende internationell utredning
Italiens tidigare utrikesminister Giulio Terzi uppmärksammade just detta och sade. “Det råder ingen tvivel på att 1988 års massavrättningar var ett brott mot mänskligheten. Det var början på ett omfattande politiskt och etniskt motiverat folkmord som prästerskapet fortfarande använder mot oppositionsgrupper och religiösa och etniska minoriteter.”
Tahar Boumedra, tidigare FN-tjänsteman som representerade Londonbaserade organisationen, Rättvisa för offren för 1988 års massaker i Iran (JVMI), påpekade att förföljelse av politiska fångar i Iran utifrån deras politiska, religiösa och etniska bakgrund är ett pågående brott som måste upphöra.
“De ansvariga måste ställas inför rätta. 32 år har gått sedan 1988 års massaker på politiska fångar och det står klart att iranska regimtjänstemän har ingen vilja att fullfölja uppmaningen från FN att utreda och avslöja sanningen.”
“Människorättsförsvarare bör agera för att underlätta för chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen att på eget initiativ inleda en preliminär utredning av 1988 års massaker i Iran,” sade han.
Professor Alfred de Zayas, tidigare FN-expert, sade att han och flera andra särskilda rapportörer från FN har försökt få till en oberoende arbetsgrupp för att utreda massakern och tillade.
“Vi vill försäkra att det inte råder ansvarsfrihet för kriminella aktiviteter och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter varken i Iran eller i andra länder.”
Kirsty Brimelow, framstående brittisk MR-advokat sade, “utan åtgärder kommer ansvarsfrihet för 1988 massaker påverka och uppmuntra till människorättskränkningar i dagens Iran.”
Flera parlamentariker från Storbritannien, däribland en tidigare minister, påpekade i sina anförande att det alarmerande läget för mänskliga rättigheter i Iran är ett direkt resultat av den ansvarsfrihet som iranska regimens ledare och högt uppsatta tjänstemän åtnjutit genom åren både på hemmaplan och utomlands.
Baroness Verma från brittiska överhuset lyfte fram dödandet av 1500 demonstranter under de folkliga protesterna i Iran i november förra året som ett sådant exempel.
De brittiska parlamentarikerna beklagade internationella samfundets misslyckande och betonade att de ansvariga måste ställas inför rätta för att stoppa den ansvarsfrihet som råder i Iran
Baroness Verma, David Jones och Bob Blackman, samtliga från det konservativa partiet, uppmanade den brittiska regeringen att agera tillsammans med allierade för att årets FN-resolution om Iran säkrar en oberoende internationell utredning av 1988 års massaker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar