Om sjukdomen covid

Om sjukdomen covid

• Hur många blir friska från covid-19?
  Majoriteten av de som smittas blir friska förutom en mycket liten andel personer som kan bli allvarligt sjuka, varav de flesta tillhör någon riskgrupp. Det finns inte några uppgifter om kvarvarande kroniska tillstånd.

  Det cirkulerar olika uppgifter om antalet tillfrisknade men det är oklart vad dessa siffror baseras på.
• 
  
• 
  
• Hur länge är man sjuk av covid-19?
  Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport "Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)". Där anges att de flesta personer som fått lindriga sjukdomssymtom (feber och hosta) blev friska efter två veckor. För de som blev allvarligt sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.

  De som blev allvarligt sjuka hade andningssvårigheter (snabb andning och låg syresättning av blodet). En del av dem behövde intensivvård, till exempel med respirator. Dessa allvarliga symtom kom vanligen en vecka efter insjuknandet.
• Ingår gravida i riskgrupperna?
  För närvarande finns det endast begränsad information om coronavirussjukdom covid-19 och graviditet. Vi rekommenderar att gravida kvinnor vidtar samma försiktighetsåtgärder som med alla smittsamma sjukdomar.
• Finns det några särskilda riskgrupper?
  Vi vet inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion av det nya coronaviruset och i vilken utsträckning dessa personer är utsatta. En stor kinesisk studie visar att äldre personer och personer med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, cancer eller diabetes, är överrepresenterade bland de svåra fallen.

  Studien från Kina visar att det trots allt bara är en mycket liten andel av dessa grupper som drabbas av svår infektion. Det är idag svårt att veta om det skulle se likadant ut i Sverige. Rapporter från Italien talar för att äldre personer över 85 är den mest utsatta gruppen, men ger ingen information om risker i andra åldersgrupper.
• Vad heter den nya sjukdomen och det nya viruset?
  WHO har beslutat att det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset ska vara covid-19. Covid-19 står för coronavirus disease 2019.
  Viruset som orsakar covid-19 har fått namnet SARS-CoV-2.
• Hur stor är dödligheten till följd av covid-19?
  Uppskattningarna när det gäller dödlighet är fortfarande osäkra för covid-19. WHO uppskattar i dagsläget att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. Den siffran baseras på internationella studier.

  Erfarenheten visar att nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering. Det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att dödligheten kommer att sjunka.
• Hur skiljer sig det nya coronaviruset från andra coronavirus?
  Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter. Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna sars- och mers-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19. Läs mer om sjukdomsinformation om coronavirus.
• Hur länge kan viruset som orsakar covid-19 överleva utanför människokroppen?
  Smittan sprids i huvudsak i nära kontakter mellan människor. Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden. Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronavirus är särskilt känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller föremål utgör risk för smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och är därför inte jämförbart med miljöer ute i samhället.

  En nyligen utförd studie i vårdmiljö där patienter med covid-19 isolerats visar att mindre mängder arvsmassa från virus kan påvisas i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om levande virus kan påvisas liksom om smitta från omgivningen utgör en spridningsväg.

  Det är alltid viktigt att ha god handhygien och genom att vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten kan risken för smitta minskas. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ.

  Folkhälsomyndigheten följer noggrant utvecklingen och kunskapsläget kring viruset, bland annat genom samarbete med Världshälsoorganisationen WHO och andra smittskyddsmyndigheter.
• Orsakar det nya coronaviruset den lunginflammation som vissa patienter får, eller är det en följdsjukdom orsakad av bakterier?
  Enligt de publicerade fallrapporter som finns från utbrottet i Kina, är det i första hand en lunginflammation orsakad primärt av det nya coronaviruset.
  Baserat på erfarenhet från andra virusinfektioner som drabbar luftvägarna finns det troligen även fall där lunginflammationen är en följdsjukdom och är då orsakad av bakterier.
• Hur farlig är en infektion med covid-19 jämfört med en säsongsinfluensa?
  Det är svårt att jämföra en helt ny sjukdom, exempelvis covid-19, med säsongsinfluensa. Sammanfattningsvis kan man säga utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra i att båda hos en andel av de sjuka kan ge en mycket allvarlig sjukdom.

  Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet mot denna nya virusvariant. Man kommer att se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.

  Säsongsinfluensa som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen.
• Hur kan ett provsvar som först blev negativt och visar att man är frisk, vid en andra provtagning ge ett positivt svar, att man är sjuk och bär på smittan?
  Detta kan hända om patienten blir provtagen innan sjukdom brutit ut, alltså under inkubationstiden och innan några symtom utvecklats. Eftersom inkubationstiden för coronavirus är vanligtvis 2–14 dagar kan det dröja mellan smittotillfället till det att personen blir sjuk. Negativa provsvar under inkubationstiden utesluter därför inte att man är smittad. Om fortsatt misstanke om covid-19 kvarstår bör provtagning upprepas när eventuella symtom utvecklats.
• Vad innebär det att covid-19 klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen?
  Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig är steg som stärker den svenska beredskapen vid samhällsspridning av covid-19 i Sverige. Risken för det bedöms för närvarande som mycket hög.

  En klassning enligt smittskyddslagen gör det möjligt att vidta de förebyggande åtgärder som är relevanta för att hindra en spridning av smitta i samhället. För allmänfarlig och samhällsfarlig smitta finns möjligheter att besluta om åtgärder, som exempelvis karantän, isolering, hälsoundersökningar vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller är det antingen smittskyddsläkaren eller Folkhälsomyndigheten som fattar beslut.
• Smittar viruset under inkubationstiden?
  Tillgänglig fakta visar att det nya coronaviruset smittar när patienten är sjuk och i samband med insjuknandet. Den kunskap och erfarenhet som vi har just nu visar också att personer inte smittar under inkubationstiden, det vill säga tidsrymden mellan smittotillfället och när sjukdomen bryter ut. De som har varit utsatta för smitta ska dock vara uppmärksamma på tidiga tecken på sjukdom.

  Vi grundar vårt ställningstagande bland annat på följande:

  1. Det finns gedigna vetenskapliga studier och en vetenskaplig utvärdering om coronaviruset som ger sjukdomen sars, som spreds i världen våren 2003. Utvärderingar från det utbrottet, visar tydligt att sars-coronaviruset inte smittar över huvud taget under inkubationstiden. Bland samtliga kända virussjukdomar är det mycket ovanligt att man smittar under inkubationstiden. Däremot smittar många virus i samband med att sjukdomen bryter ut. Mycket tyder därför på ett liknande händelseförlopp även för det nya coronaviruset.
  2. Många fall av det pågående utbrottet av covid-19 från länder där smittspridning pågår har nu identifierats. Bland dessa fall finns det inga bekräftade beskrivningar om smittspridning under inkubationstiden.

  Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga. Om faktaunderbyggda nya uppgifter framkommer som ger anledning till att förändra våra bedömningar kommunicerar vi detta. Folkhälsomyndigheten samarbetar nära WHO i dessa frågor.
• Hur sjuk blir man av det nya coronaviruset?
  De allra flesta som smittas blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela tiden.
• Hur lång inkubationstid har coronaviruset, alltså hur lång tid tar det från det att man blivit smittad tills sjukdom bryter ut?
  Inkubationstiden bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar innan sjukdom bryter ut och de flesta insjuknar efter ca 5 dagar. Enstaka fall kan möjligen avvika från dessa mönster.

  Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga. Om faktaunderbyggda nya uppgifter framkommer som ger anledning till att förändra våra bedömningar kommunicerar vi detta. Folkhälsomyndigheten samarbetar nära WHO i dessa frågor.
• Vilken behandling ges till den som smittats?
  Det finns i nuläget inget specifikt läkemedel mot covid-19. Behandling som ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra påverkade organ.

  Internationella studier av olika typer av läkemedelsbehandlingar pågår och forskning sker kring utveckling av ett vaccin.
• Finns det vaccin mot det nya viruset?
  Nej. Inget vaccin finns.
• Hur smittar viruset?
  I nuläget vet vi att coronavirus sprids genom nära kontakt mellan människor eller genom hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta. De allra flesta som smittas blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva.
• Vilka är symtomen på smitta med det nya viruset?
  De symptom som rapporterats som vanligast är feber eller hosta och hos mer svårt sjuka patienter andningssvårigheter. Mer ospecifika symptom finns också rapporterade hos en mindre andel av fallen. Vid eventuell kontakt med sjukvården (genom 1177 Vårdguiden) görs alltid en individuell bedömning av behov av provtagning och/eller vård.

  De flesta blir inte allvarligt sjuka men en del får allvarlig sjukdom med lunginflammation. En liten del av de som blir allvarligt sjuka avlider.

  Inkubationstiden är vanligtvis mellan 2–14 dagar och de flesta insjuknar efter ca 5 dagar.

• Smittvägar

  • Vad kan jag göra för att undvika smitta?
    En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ansiktet eller ögon samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.

    Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

    Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.

    Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
  • Hur stor är risken att smittan sprids just nu i Sverige?
    Folkhälsomyndigheten följer händelseutvecklingen kontinuerligt och bedömer att risken nu är mycket hög för importfall, alltså att personer har smittats utomlands men upptäcks i Sverige. Risken för smittspridning i samhället i Sverige bedöms nu också som mycket hög. Alla med symtom på luftvägsinfektion, även lindriga, uppmanas att avstå sociala kontakter som riskerar att sprida smitta.

    Folkhälsomyndigheten gör återkommande riskbedömningar varje vecka. Nya bedömningar görs utifrån analys av den senaste tidens utveckling i omvärlden och bygger på uppgifter främst från Världshälsoorganisationen WHO och den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.
  • Vad innebär det att vi har en samhällsspridning av covid-19 i Sverige?
    Folkhälsomyndigheten ser tecken på samhällsspridning i Region Stockholm och i Västra Götalandsregionen. Allmän smittspridning i hela landet ser myndigheten inte, men risknivån höjs nu till den högsta – mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige. Alla med symtom på luftvägsinfektion, även lindriga, uppmanas nu att avstå sociala kontakter som riskerar att sprida smitta.

    Läget innebär att det är viktigt att var och en med symtom, även milda begränsar sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

    Särskilt viktigt är att de som arbetar inom äldreomsorg och vård av äldre inte går till jobbet om de får symtom på luftvägsinfektion. Anhöriga bör också undvika onödiga besök på sjukhus och äldreboenden, och aldrig göra ett besök om man har luftvägssymtom. Att undvika onödiga besök skyddar de mest sårbara.

    Riskbedömningen är gjord utifrån den nuvarande situationen i Sverige och världen. Den är inte en prognos inför framtiden utan en bedömning över läget just nu.
  • Kan viruset smitta till människa via post och paket?
    Kunskap från liknande tidigare utbrott visar att denna typ av virus smittar från sjuka människor och inte genom paket och postförsändelser.
  • Hur går det att förhindra att covid-19 sprids?
    Insatser som smittspårning, information till allmänheten och isolering av sjuka kan förhindra eller minska smittspridning.
  • Har några misstänkta fall i Sverige provtagits och analyserats?
    Personer med luftvägssymtom som nyligen varit i drabbade områden har provtagits vid hemkomsten. Folkhälsomyndigheten har analyserat patientprover på förfrågan av sjukvården. Numera analyserar även andra kliniska mikrobiologiska laboratorier ute i landet misstänkta fall från sin egen region.

    Ett antal av proven har varit positiva. På grund av patientsekretessen kan inte Folkhälsomyndigheten kommentera enskilda prov som inkommer till myndigheten.
  • Kan covid-19 smitta mellan djur och människa och kan mitt husdjur smittas av viruset?
    Det är troligt att en djurkälla från en marknad med levande djur i Kina orsakade några av de första rapporterade mänskliga infektionerna. Några uppgifter om smitta från människa till husdjur finns idag inte beskrivna för covid-19.
  • Vad innebär smittspårning av personer?
    Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott. Den behandlande läkaren är skyldig att dels ta reda på hur en smittad person har blivit smittad, dels ta reda på vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smitta.
  • Kan man bli smittad av en person som har covid-19 men som inte har några symtom?
    Det finns en internationell samsyn att epidemin drivs av personer med symtom på sjukdom.

    En del som är sjuka har dock bara milda symtom, speciellt i början av sjukdomen. Det är därför möjligt att bli smittad av någon med mild hosta och som inte känner sig sjuk.
  • Varför stänger ni inte av skolbarn som har varit i drabbade områden?
    Folkhälsomyndigheten bedömer att avstängning av friska skolbarn inte är en effektiv åtgärd. Det är osannolikt att friska barn skulle orsaka smittspridning. Inget av de utbrott som vi hittills sett av coronavirus har koppling till skolor eller barn. Det finns heller inte säkra vetenskapliga belägg för att avstängning av friska skolbarn eller stängningar av skolor skulle minska risken för smittspridning i samhället även om skolbarn var smittade.

    WHO:s expertteam som nyligen besökt Kina för att öka förståelsen och kunskapen om covid-19 och barn har nyligen sammanställt en rapport. WHO skriver i sin rapport (Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) att barn under 18 år utgör en mycket liten del av de rapporterat sjuka av covid-19 i Kina.

    Läs mer: Information till skolor och förskolor
  • Vad är det för skillnad på droppsmitta och luftburen smitta?
    Det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 är en droppsmitta. Droppsmitta uppstår när hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av vätskedroppar som vanligen faller snabbt ner genom luften och som regel inte når längre än någon meter. När mindre droppar uppstår som t. ex vid nysningar kallas detta för aerosol-smitta. Dropparna kan nå den mottagliga individens ögon och slemhinnor direkt eller via händerna.

    Luftburen smitta ses framför allt vid virus som infekterar huden så som mässling, vattkoppor och smittkoppor. Viruspartiklarna förökar sig på hudkostymen och virvlar upp i luften och kan färdas långa sträckor i luften. Detta kallas luftburen smitta.
  • Skyddar munskydd mot covid-19?
    Nej, munskydd skyddar inte den som är frisk mot covid-19. Däremot kan den som är sjuk till viss del skydda sin omgivning från att vätskepartiklar sprids vid till exempel hosta och nysningar.

    För att skydda dig själv och andra mot covid-19 bör du istället:

    • Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten.
    • Hosta och nysa i armvecket.
    • Undvika att röra ögon, näsa och mun.
    • Undvika kontakt med sjuka människor.
    • Stanna hemma om du är sjuk.
  • Vad är ett andningsskydd?
    Andningsskydd används inom sjukvården i miljöer där det finns risk för att personalen kan smittas av allvarliga sjukdomar. Den typ av andningsskydd som oftast används har inbyggda filter som filtrerar bort smittämnen och andra partiklar från luften som man andas in. För att andningsskyddet ska ge avsedd skyddseffekt måste det anpassas till den som ska använda det. Träning och utbildning i hur man använder ett andningsskydd behövs också.

  Resor till och från Sverige

  • Vilka råd finns det för resa till andra länder?
    Det är Utrikesdepartementet (UD) som utfärdar reseavrådan till andra länder. Besök deras webbplats för att få den senaste informationen.

    Ytterligare information finns på UD:s webbplats om aktuella händelser i utlandet samt UD:s webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s konsulära enhet på telefon 08-405 5005, eller mejla till ud-kc-resefragor@gov.se

    Följ också läget om covid-19 på Folkhälsomyndighetens webbplats under Nyheter samt Frågor och svar om coronavirussjukdom covid-19.
  • I vilka länder pågår det smittspridning?
    De allra flesta fall har konstaterats i hela Kinas fastland inklusive Hongkong (men inte Macau). Fall av det nya coronaviruset har även konstaterats i en rad länder utanför Kina. För närvarande pågår även smittspridning i:

    • Sydkorea
      Utrikesdepartementet avråder från icke nödvändiga resor till staden Daegu och provinsen Gyeongbuk.
    • Iran
      Utrikesdepartementet avråder från alla resor till Iran.
    • Norra Italien i regionerna Piemonte, Ligurien, Lombardiet, Emilia-Romagna, Trentino-Alto Adige, Aostadalen, Veneto, Friuli Venezia Giulia, Marche och Toscana
      Utrikesdepartementet avråder från icke nödvändiga resor till hela Italien.
    • Den österrikiska delstaten Tyrolen.

    Om du har besökt dessa områden och har symtom såsom hosta, feber eller andningssvårigheter ska du kontakta 1177 Vårdguiden via telefon och berätta om dina symtom och var du har varit.
  • Skulle hälsokontroller av resenärer med flyg från länder där smittspridning pågår minska risken för att smittan sprids i Sverige?
    Vi baserar våra rekommendationer om hälsokontroller bland annat på information från WHO och ECDC. Erfarenheter från arbetet med sars visar exempelvis att hälsokontroller av resenärer som anländer på flygplatser inte är någon effektiv åtgärd för att begränsa smittspridning. Det är resurskrävande, och har begränsad möjlighet att identifiera smittade eftersom det bara fångar upp personer som redan har utvecklat symtom. För passagerare på flygplan från riskområden med symtom på sjukdom finns redan en skyldighet för befälhavaren (flygkaptenen) om informationsplikt till ankommande flygplats. Om sjukdomsfall konstateras på internationella transporter följs det även upp med kontaktspårning där passagerare som utsatts för risk kontaktas.

    Som situationen ser ut idag i Sverige, är det mest effektiva sättet att hindra smittspridning i samhället att bryta smittkedjor nära de personer som är sjuka. Detta görs med smittspårning, isolering av sjuka samt information till allmänheten. Det är utgångspunkten för hur Folkhälsomyndigheten och de regionala smittskyddsenheterna arbetar just nu. Breda åtgärder utan något tydligt fokus, till exempel att spraya desinfektionsmedel i offentliga utrymmen, ingår inte i det svenska smittskyddsarbetet. Sådana åtgärder kan däremot skapa falsk trygghet eftersom de ser kraftfulla ut, trots att de ger liten effekt på smittspridningen.

    För att skydda sig själv och andra från smitta, är det viktigt ha god handhygien. Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer. Undvik att röra vid ansiktet eller ögon, och undvik nära kontakt med sjuka människor. Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.

    Om du har varit i ett område med smittspridning, eller haft nära kontakt med någon som har covid-19, och får luftvägssymtom som hosta, andningssvårigheter eller feber – ring då 1177 Vårdguiden. Besök inte någon vårdinrättning utan att kontakta 1177 Vårdguiden först.
  • Vi är en familj med vuxna och barn i förskoleåldern som just kommit till Sverige efter resa till drabbade länder. Behöver vi vidta några åtgärder för barnen även om de känner sig fullt friska?
    Håll koll på hur ni mår. Får någon i familjen luftvägssymtom som hosta, andningssvårigheter eller feber – ring då 1177 Vårdguiden. Annars kan ni leva som vanligt. Barn och vuxna hanteras på samma sätt vid sjukdom.

    Om någon i familjen senare blir sjuk, kontakta 1177 Vårdguiden via telefon och berätta om symtomen och var ni har varit.
    Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.
  • Vad ger ni för direktiv och riktlinjer till flygplatserna under coronavirusepidemin?
    Vi har fortlöpande dialog med flygplatserna och samarbetar på EU–nivå om dessa frågor. Vi har fokus på information till flygplatser om vart man ska vända sig om man får tecken på sjukdom.
  • Vilka regler gäller för att sätta någon i karantän i Sverige?
    Att sätta en person i karantän innebär en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Eftersom det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 numera är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion ta beslut om karantän för friska personer. Det kan handla om att placera personerna i en viss byggnad som kan vara i hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område.
    Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt ska den väljas istället. En sådan åtgärd kan t.ex. vara beslut om förhållningsregler enligt smittskyddslagen.
  • Behöver jag vidta några åtgärder även om jag känner mig frisk efter resa från drabbade länder?
    Nej, du kan leva som vanligt om du inte har luftvägssymtom som hosta, andningssvårigheter eller feber – ring då 1177 Vårdguiden. Om du senare blir sjuk, kontakta 1177 Vårdguiden via telefon och berätta om dina symtom och var du har rest.

    Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.
  • Jag har nyligen varit i ett land där smittspridning pågår och nu har jag hosta och feber. Vad ska jag göra?
    Kontakta 1177 Vårdguiden via telefon och berätta om dina symtom och var du har varit.
    Besök inte någon vårdinrättning utan kontakta alltid 1177 Vårdguiden först.

  Övriga frågor

  • Vad är det som gäller för stora evenemang, bör vi ställa in?
    Alla uppmanas att vara uppmärksamma på symtom, och att stanna hemma om man känner sig sjuk. Det gäller både arbete och privat. Det pågår en dialog angående större evenemang, men generellt gäller att varje evenemang måste bedömas efter sina förutsättningar.
  • Vad är en pandemi?
    En pandemi innebär en omfattande spridning till alla världens kontinenter av en helt ny typ av smittsam sjukdom. Vid en pandemi kommer sjukdomen med stor sannolikhet påverka stora delar av vårt samhälle och världens befolkning.

    Det är WHO som deklarerar om en smittspridning bedöms vara en pandemi. WHO:s bedömning är baserad på sjukdomens aktuella och potentiella utbredning på global nivå.

    I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt IHR (Internationella hälsoreglementet). Myndigheten är utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO.
    Läs mer om IHR
  • Om många personer som blir smittade av covid-19 skulle behöva sjukhusvård, hur kommer sjukvården att hantera det?
    Det är ännu oklart hur omfattande en spridning skulle bli om sjukdomen fick en etablerad smittspridning i samhället i Sverige. Erfarenheter från influensasäsonger med stort antal smittade i befolkningen och ökat behov av sjukhusvård visar att påfrestning på sjukvården då uppstår med behov av omprioriteringar och samarbeten inom och mellan regioner för ändamålsenlig hantering. Liknande situation kan uppstå om covid-19 får omfattande spridning i befolkningen. Sjukvårdens pandemiplanering kan då behöva användas.
  • Hur ser Sveriges beredskap ut?
    Den svenska beredskapen för att hantera ett eventuellt utbrott av covid-19 är mycket bra. Det ingår i Folkhälsomyndighetens löpande rutiner att i samverkan med berörda regioners smittskyddsenheter hantera utbrott av smittsamma sjukdomar.

    Sverige har sedan länge väl fungerande system för snabb upptäckt av infektionssjukdomar. Regionerna har sett över sin beredskap. Hälso- och sjukvården och landets smittskyddsenheter har en hög medvetenhet och har rutiner för hur både misstänkta och bekräftade fall ska tas omhand på ett bra och säkert sätt. Även privata aktörer har en medvetenhet om beredskap och krishantering.

    Folkhälsomyndigheten har regelbundna möten med landets samtliga smittskyddsenheter. Vi säkerställer också beredskap för en utökad provanalys på andra laboratorier än vid Folkhälsomyndigheten. Eftersom sjukdomen nu är klassificerad som allmänfarlig och samhällsfarlig har vi ytterligare verktyg att använda om behov för förhållningsregler eller tvingande karantänssättning uppstår.

    Läs mer Samhällets ansvar vid smittspridning
  • Vad gör Folkhälsomyndigheten?
    Ett viktigt uppdrag för Folkhälsomyndigheten ��r att ta fram och förmedla vetenskapligt grundad kunskap som förebygger ohälsa och sjukdomar och som ger samhället stöd i arbetet mot hälsohot.

    Folkhälsomyndigheten följer noga händelseutvecklingen när det gäller covid-19; genomför mikrobiologiska analyser, gör bedömningar av risker och av hur utbrottet utvecklas.

    Sjukvård, regionala smittskyddsenheter och andra aktörer får information om det aktuella läget och myndigheten tar också ställning till vilka åtgärder som är relevanta att genomföra. Ett nära samarbete finns med andra statliga myndigheter (exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB och Socialstyrelsen), de regionala smittskyddsenheterna liksom med Världshälsoorganisationen WHO och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

    Läs mer Folkhälsomyndighetens uppdrag

    Läs mer Samhällets ansvar vid smitthttps://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
  • spridning
  •