lördag 11 juni 2022

Hon har en avgörande roll i Sveriges riksdag – Svenska Yle träffar Amineh Kakabaveh, vågmästaren i svensk politik

 


Hon har en avgörande roll i Sveriges riksdag – Svenska Yle träffar Amineh Kakabaveh, vågmästaren i svensk politik.

Amineh Kakabaveh har varit mitt i stormens öga under de senaste dagarna i svensk politik.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Amineh Kakabaveh är den före detta gerillasoldaten som har unikt mycket inflytande i svensk politik. Kakabavehs röst är avgörande i riksdagen och hennes uppgörelse med Socialdemokraterna kan sätta käppar i hjulet för en svensk Natoansökan.

– Ordet går till Amineh Kakabaveh, partilös, sade talmannen Andreas Norlén.

Riksdagen stannade upp. Justitieminister Morgan Johansson (S) rättade till sin slips och statsminister Magdalena Andersson (S) log ett vänligt leende. Nu skulle misstroendevoteringen och hela regeringens framtid avgöras.

Några dagar tidigare hade Sverigedemokraterna yrkat på misstroendevotum mot Morgan Johansson, bland annat på grund av att ministern inte lyckats få bukt med gängskjutningarna i landet. Högeroppositionen lyckades tillsammans snabbt skramla ihop 174 röster, 175 krävdes för att fälla ministern.

Statsminister Magdalena Andersson svarade med att säga att hela regeringen avgår om justitieministern blir avsatt och hon lyckades också få stöd av 174 ledamöter. En röst var kvar, och det var Amineh Kakabavehs.

Så jämnt är det inom svensk politik.

Sverige styrs av en enpartiregering

Sverige styrs av en Socialdemokratisk minoritetsregering.

För att få igenom sin politik måste regeringen få stöd av andra partier i riksdagen, oftast Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har under valkampanjen bildat ett eget block i svensk politik.

Center-vänsterblocket har 174 ledamöter.

Högerblocket har 173 ledamöter

Det finns två politiska vildar i riksdagen. Amineh Kakabaveh som tidigare tillhörde Vänsterpartiet och Roger Richthoff som tidigare tillhörde Sverigedemokraterna.

"Inte kul att hamna i rampljuset"

Den före detta vänsterpartisten Amineh Kakabaveh är inte bunden till något parti, och får alltså rösta som hon vill. I Sverige kallas det för att vara en politisk vilde.

– Jag kallar mig för en oberoende socialistisk riksdagsledamot, säger Amineh Kakabaveh när Svenska Yle träffar henne utanför caféet på tredje våningen i Sveriges riksdag.

Amineh Kakabaveh står vid ett fönster.
BildtextAmineh Kakabaveh lämnar riksdagen efter den här mandatperioden, men hoppas kunna göra comeback.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Efter att i elva år fungerat som riksdagsledamot för Vänsterpartiet skrev hon ut sig 2019 efter en långvarig konflikt med partiets ledning. Hon blev partilös och är i dag, på grund av mandatfördelningen, en helt avgörande röst i riksdagen.

– Det är inte kul att ständigt hamna i rampljuset, att ständigt bli jagad, säger Kakabaveh.

Sex timmar före misstroendeomröstningen i tisdags hade Amineh Kakabaveh meddelat Socialdemokraterna om att hon kommer att rösta för fortsatt förtroende för Morgan Johansson. Och det upprepade hon i sitt tal till riksdagen. Regeringen kunde andas ut.

Men samtidigt påminde hon riksdagen, Sverige och världen om den uppgörelse hon har med Socialdemokraterna. En uppgörelse som enligt vissa statsvetare kan stjälpa landets Natoansökan.

Expert: Kakabaveh har unik position

Sveriges Radio har intervjuat Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Han menar att det är "helt unikt" att en politisk vilde kan skaffa sig eget inflytande över svensk politik.

Teorell menar att det kan vara problematiskt att en person har så mycket makt. Han säger att ingen har röstat fram Amineh Kakabaveh, utan hennes väljare har röstat på Vänsterpartiet.

– Att hon utövar den här typen av inflytande står i strid med hennes väljares intentioner när de röstade i valet 2018, säger Teorell till Sveriges Radio.

Källa: Sveriges Radio.

Gerillakrigare som tonåring

Amineh Kakabaveh är född i mitten av 70-talet, i den del av Kurdistan som ligger i Iran. Exakt datum vet hon inte. Hon kommer från en fattig kurdisk familj och blev som tonåring, likt flera av hennes släktingar, medlem av socialistiska Komalas peshmerga.

Peshmerga är en samlingsbenämning på väpnade kurdiska nationella rörelser och betyder “de som möter döden”. De utkämpar ofta gerillakrig och har bland annat spelat en stor roll i kampen mot IS.

Bland annat Finland har utbildat peshmergasoldater som stridit mot IS i Irak.

– Jag satt i husarrest med min familj i sex veckor innan jag blev peshmerga. Den iranska regimen ville avrätta mig. De sa till min pappa att antingen gifter du bort Amineh, när jag var tolv år gammal, eller så tar vi henne och avrättar henne, säger Kakabaveh och fortsätter:

– Därför sa jag till min pappa att jag kommer bli peshmerga, jag kommer att kämpa. Det gör inget om jag dör, jag måste.

Kvinnliga peshmergasoldater i Syrien.
BildtextKurdiska peshmergasoldater i Syrien 2017.
Bild: CC / Kurdishstruggle

Hon säger att hon fortfarande har kampen i blodet.

– Jag har levt det hårda livet, där man kämpar mellan liv och död. När jag såg vad som hände i Ukraina satt jag med mina vänner och grät. Vi såg vad som hände och påmindes om när vi själva blev flyktingar, när vi var barn och var rädda och osäkra. Det gör ont.

Kamp mot hederskultur

I oktober 1992 kom Amineh Kakabaveh till Sverige som politisk flykting. Hon blev snabbt aktiv inom Vänsterpartiet och har länge fört en kamp mot hederskultur, fundamentalism och rasism.

– Jag har bott i förorter runt Stockholm där det finns hederskultur, islamism, fundamentalism, arbetslöshet och diskriminering. När invandrare kommer till ett område drar staten och myndigheter sig tillbaka. Svenska affärer stängs, utländska affärer startas, säger Kakabaveh.

Hon menar att de svenska förorterna saknar svenskar.

– Jag bor i ett område som kunde vara Damaskus eller Bagdad. Jag har inget problem med att leva med de människorna, men det vi saknar är svenskar och det svenska samhället.

Jag känner att jag bär röster för hundratusentals hedersutsatta.

― Amineh Kakabaveh

Hennes egen uppväxt inom hederskulturen och det hon sett i de svenska förorterna har fått henne att bli en aktiv röst för kvinnors rättigheter. År 2005 grundade hon den ideella föreningen “Varken hora eller kuvad” som förebygger kvinnoförtryck och alla former av våld mot kvinnor.

– Som socialarbetare, som socialist, som feminist har jag kämpat mot hederskulturen som drabbar hundratusentals unga flickor här i Sverige, också en del pojkar och vuxna kvinnor, säger hon.

Det är på grund av den kampen hon inte lämnade riksdagen då hon lämnade Vänsterpartiet 2019.

– Jag känner att jag bär röster för hundratusentals hedersutsatta, säger hon.

Uppgörelsen med Socialdemokraterna kan störa Natoprocessen

Sedan hösten 2021 har Kakabaveh också blivit uppmärksammad för en annan kamp, en kamp som i dag är aktuell och känslig på grund av Sveriges och Finlands Natoansökningar.

När Magdalena Andersson under dramatiska former blev vald till statsminister i november 2021 var läget i riksdagen lika jämnt som det är i dag. Socialdemokraterna ville försäkra sig om att Amineh Kakabaveh skulle rösta för deras statsministerkandidat och slöt en uppgörelse med henne.

uppgörelsen lovar Socialdemokraterna bland annat att de ska fördjupa sitt samarbete med det kurdiska självstyret i norra Syrien och att vissa kurdiska grupper som slagits mot Islamiska staten inte ska klassas som terrorister.

Amineh Kakabaveh hälsar på en kollega.
BildtextTonen har varit hård i Sveriges riksdag under de senaste veckorna, men Kakabaveh stannar ändå och pratar med politiska motståndare i riksdagskaféet. Här med Moderaternas Annicka Engblom.
Bild: Lucas Dahlström / Yle

Om Socialdemokraterna inte håller sig till uppgörelsen kan de inte räkna med Kakabavehs stöd.

Sedan invaderade Ryssland Ukraina, Finland och Sverige ansökte om Natomedlemskap och Turkiet sade nej.

Efter Turkiets nej har uppgörelsen mellan Kakabaveh och Socialdemokraterna hamnat i fokus. Turkiet ser grupperna i norra Syrien som terrorister och kräver att Sverige slutar stödja dem.

Socialdemokraterna gick inför misstroendeomröstningen i tisdags ut med att uppgörelsen med Kakabaveh fortfarande håller. Det här fick vissa statsvetare och turkietkännare att tro att Natoansökan kan vara i fara.

– Detta är slutet för Sveriges Natoansökan. Som jag ser det visar detta att den svenska regeringen inte avser att tillmötesgå Turkiets krav, säger Halil Karaveli, senior forskare på Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm till Svenska Dagbladet.

Turkiet ser Kakabaveh som en terrorist

Turkiets Sverigeambassadör sade i en intervju med TT att han skulle vilja se att Sverige lämnar ut Kakabaveh till Turkiet, ett uttalande han senare backade från.

Turkin presidentti Recep Tayyip Erdoğan piti lehdistötilaisuutta Naton ylimääräisessä huippukokouksessa Brysselissä 24. maaliskuuta.
BildtextTurkiets president Recep Tayip Erdogan har sagt att det sitter terrorister i Sveriges riksdag.
Bild: Stephanie Lecocq / EPA / AOP

Kakabaveh har hängts ut som terrorist i turkiska medier och Turkiets president lär ha syftat på henne då han talat om att det sitter terrorister i Sveriges riksdag.

– Min mamma mådde jättedåligt, hon fick problem med hjärtat. Hon trodde på allvar att jag kunde bli utlämnad till Turkiet, säger Kakabaveh.

Kakabaveh är kritisk till hur Finland och Sverige har reagerat på de turkiska kraven. Hon menar att länderna nu väljer Erdogan och Nato framför sina principer. Att börja sälja vapen till Turkiet vore “skandalöst”, menar hon.

Kakabaveh: "Vår röst på den internationella arenan i fara"

På grund av sitt starka motstånd och uppgörelsen med Socialdemokraterna om stöd till kurder i norra Syrien har hon beskyllts för att sätta kurdiska intressen framför svenska. Hon menar att det är tvärtom.

– Jag är uttryckligen för svenska intressen, svensk suveränitet, svensk värdighet och samvete. Erdogan vill bestämma vem som sitter i Sveriges riksdag och kräver vår försvarsministers avgång, varför ska vi böja oss för honom på grund av en Natoansökan, frågar Kakabaveh och fortsätter:

– Hela vår solidaritet och vår röst på den internationella arenan är i fara. Det är ovärdigt att stämpla frihetskämpar som befriade världen från Daesh (Islamiska staten, red.anm) som terrorister.

På grund av att Amineh Kakabaveh i dag inte tillhör något parti kommer hon inte att ställa upp i höstens riksdagsval i Sverige. Hon säger att hon kan komma tillbaka till politiken redan till EU-valet 2024, men inget är bestämt ännu.

Innan riksdagen går på sommarpaus ska regeringens vårbudget röstas igenom. Det är fortfarande oklart hur Amineh Kakabaveh ska rösta.

https://svenska.yle.fi/a/7-10017470

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar