Förklaringen till djupt rotade konflikter

Förklaringen till djupt rotade konflikter, det finns två olika teorier om detta en kan själv fantasi och på hittas, men en del verkligen politiska eller tjänsten personen med rasistiska och fascistiska ideer skaffar det

Djupt rotade konflikter växer ur en oenighet eller en motsättning av värderingar, övertygelser eller intressen mellan två eller fler personer. Brist på enighet innebär inte i sig en konflikt, utan är orsaken till den. En konflikt uppstår när oenigheten får oss att försöka undanröja, neutralisera eller förringa vår motståndare.

Ibland är konfrontationen verbal. Syftet är då att övertyga den andra personen att acceptera dina skäl och påtvinga denne din logik. Vid andra tillfällen leder konflikter till direkta åtgärder. Dessa åtgärder kan omfatta öppet eller förtäckt våld. Oavsett så är målet detsamma: att en ståndpunkt ska vinna över en annan.

Det finns emellertid omständigheter då ingen av de båda parterna lyckas vinna. I sådan fall finns det tre möjliga utvägar. Den första är att ”glömma och förlåta”. Detta betyder att man bortser från motsägelserna och stärker det som de båda parterna är ense om. En annan variant är att lösa problemet genom att komma fram till en förståelse som tar hänsyn till delar av båda parters argument.

Den andra utvägen innebär att man sätter gränser och skapar avstånd. I sådana fall leder konflikten till att relationen upphör. Den tredje utvägen består i att hålla fast vid motsättningen i alla händelser. I sistnämnda fallet kommer problemet att gro och det är på detta vis som djupt rotade konflikter uppkommer.

”Våld kan aldrig lösa konflikter eller lindra de dramatiska konsekvenser som de ger upphov till.”

Johannes Paulus II

Djupt rotade konflikter

Konflikter växer när ingen av de inblandade parterna vinner över den andra. Ett sätt att beskriva detta är att de båda sidorna är jämstarka. Men i stället för att ge upp konfrontationen, med tanke på att ingen kan vinna, envisas parterna om att vara oense. Situationen förändras inte och ingen lösning nås.

Den här typen av scenario inträffar bara när det finns starka band mellan de stridande parterna. I annat fall skulle de inblandade bara distansera sig från problemet och vidta kraftfulla åtgärder för att hålla sig borta från den andra personen.

Djupt rotade konflikter involverar däremot en mängd gemensamma värderingar, övertygelser och intressen. Det förkommer även ett inslag av intensiv motsättning. Den här sortens problem är mycket vanliga i kärleksförhållanden och bland vänner och familjemedlemmar.

Varhelst det finns människor så finns det konflikter. Många av dessa konflikter är faktiskt olösliga. Vi kan dock lära oss hur vi ska handskas med dem. Om vi vet att en viss person är oense med oss i en viss fråga kan vi, istället för att hälla olja på elden, välja att inte fästa så stor betydelse vid saken. Detta är ett adaptivt och sunt sätt att förfara med den här typen av problem. Vad som inte är sunt är att underblåsa osämjan och hela tiden testa gränser.

Finns det lösningar till djupt rotade konflikter?

Det finns lösningar till alla mänskliga konflikter. Ibland behövs det bara lite välvilja. Annars kan även de minsta meningsskiljaktigheter tära på en relation. Djupt rotade konflikter utbryter då båda parter lägger större vikt vid att hålla varandra stången än att finna en lösning. Att inte kunna tvinga på motparten sina övertygelser ses då som en stor förlust.

En forskargrupp från universiteten i Tel-Aviv, Jerusalem och Herzliya gjorde en intressant upptäckt om konflikter. De studerade vad som händer när någon är djupt engagerad i en konflikt. När så är fallet uppfattas motståndarens argument som ett hot. Med andra ord känns det som att man går emot sig själv om man instämmer med den andra personen. Man är rädd för att uppoffra sig eller förringa sig.

Mot denna bakgrund utförde forskarna en undersökning. De visade en video för en grupp israeliska fanatiker och innehållet i denna hade samröre med deras övertygelser. Materialet stödde deras åsikter om Palestinier, men tog dem till nya ytterligheter. Exempelvis förespråkades total förintelse, förnedring och t.o.m. stening av muslimer runt om i världen.

Videorna stred inte på något vis emot försökspersonernas övertygelser. Tvärtom gick de till ytterligheter med dem.

Resultatet var att de som såg videorna var mycket mer benägna att omvärdera sina åsikter. Med andra ord öppnade de dörren till självkritik och eftertanke. Bäst av allt var att forskarna bevisade att denna attitydändring var bestående. Psykologer kallar detta ”åsiktsparadoxen”: förmågan att erkänna att två motstridiga ståndpunkter kan samexistera. Tror du detta är något du kan tillämpa i ditt eget liv?

utforskasinnet.

När vi låter orättvisa fortsätta för att vi är konflikträdda.

Våra dagliga liv är fulla av situationer som kan leda till konflikt. När vi står i kö när någon plötsligt smyger in i kön tre personer framför oss. Eller när kassörskan får oss att betala mer för något än vi borde. Eller när vår chef ger oss ett omöjligt jobb att göra eftersom han vaknade på dåligt humör. Men vi säger inget, för vi är konflikträdda.

Alla har vi friheten att välja hur vi svarar på dessa konflikter. Ibland bekämpar vi eld med eld eftersom det verkar rättvist eller resonligt. Andra gånger släpper vi det eftersom det inte är värt att spendera tid på något oviktigt.

”Människan upptäcker sig själv när hon mäts mot ett hinder.”

–Antoine de Saint-Éxupery–

Men det finns personer som inte kan göra detta val. Eller snarare är det så att de i förväg väljer att vika sig i alla situationer som kräver att de konfronterar den andra personen. De flyr från debatter, men även från att ställa krav eller sätta stopp för beteenden som orsakar direkt konflikt.

Vad som finns inom dem är mer än rädsla; vad de upplever är en känsla av hjälplöshet som går bortom vad som är resonligt.

Ibland är de inte ens medvetna om sin rädsla. De säger bara att de föredrar frid och att inte bråka. Om de jobbar i grupp och en medlem skamlöst inte gör sin del av arbetet, kommer dessa personer bara jobba på för att undvika en dispyt. De kommer göra jobb som inte är deras – allt för att undvika bråk.

Strategin med att undvika konflikt

Att undvika konflikt är en giltig strategi, så länge man undviker ett större ont. Om du vet att personen är helt kompromisslös när det kommer till något är det värdelöst att starta en konflikt. Om det finns en regel du inte gillar men som du varnats om att du inte kan ändra, är det resonligt att släppa det.

Men många gånger när något viktigt står på spel – kanske dina rättigheter, din värdigheteller den respekt du förtjänar – har man mer att förlora på att inte starta en konflikt än att starta den. I dessa situationer ska vi inte vara konflikträdda.

Du vet att en orättvisa har begåtts, att något görs olagligt eller att en nedtryckande handling tillåts. Men trots det förblir vissa personer tysta och försöker fortsätta som om inget har hänt.

Konsekvenserna är allvarliga, inte bara för att en kränkande handling ägt rum, utan även för att den påverkar vår emotionella balans. Oavsett hur mycket någon försöker följa sin egen väg utan att vara uppmärksam på orättvisorna mot dem, kommer något inom dem göra uppror.

Detta kommer resultera i frustration, intolerans, vånda och kanske till och med fysisk sjukdom. Denna typ av attityd när å andra sidan vridna sociala relationer. Idag släpper du det, men imorgon slutar det inte. Personer slutar inte eftersom det inte finns någon som motsätter sig.

Tvärtom känner personen att denne har fria tyglar att fortsätta som vanligt. Att undvika konflikter betyder inte att man löser dem; det betyder inte ens att man kommer runt dem.

Konflikträdda har lärt sig att undvika

Undvika, undslippa, kringgå… Dessa är beteenden som vi ofta har lärt oss och fått ingjutna. De får oss att felaktigt tro att återhållsamhet, undertryck och tystnad är giltiga och till och med önskade svar.

Men ett barn som kommer till världen är inte ett väsen som undertrycker sig. Det är omgivningen som lär det att göra det, för i slutänden kan omgivningen på så sätt få mer kontroll över barnet.

Konflikträdda personer som undviker konfrontationer får inte högre frid i utbyte. Vad de gör är att ”hålla fast vid” och ”ansamla” konflikt. Vad som vanligtvis sker är att reservoaren fylls, tills den sista droppen får dammen att brista. Det är då den tyste exploderar och skrämmer personerna omkring sig.

Ibland får dessa explosioner allvarliga konsekvenser om de kommer efter lång tid. Att vara tyst inför orättvisa kommer först och främst förstöra din självkänsla. Utan att inse det föder du idén att du är hjälplös. Och varje gång något händer känner du dig mindre kapabel.

Du åsamkar även skada på din kropp. De som undertrycker sig själva för mycket löper risken att drabbas av magproblem, magsår, muskelproblem och autoimmuna sjukdomar.

Vissa konflikter bör aldrig undvikas. Det är heller inte hälsosamt att gå till den andra extrema änden av spektrumet och reagera konfrontativt på vartenda litet problem. Det finns sätt att sortera, bearbeta och lösa konflikter. Precis som du lär dig att undvika dem kan du även lära dig att hantera dem.

Konflikt är faktiskt positivt eftersom det låter dig växa, mogna och få självständighet. Vidare är de som ser konflikten i vitögat ofta nöjdare och lyckligare personer.

https://utforskasinnet.se/later-orattvisa-fortsatta-vi-ar-konfliktradda/?utm_medium=post&utm_source=website&utm_campaign=featured_post