Uppgifter: Därför säger Turkiet nej till Sverige Erdogan vill utnyttja nato ansökningar så att kräva Finland och Sverige för att bli emot kurdiska

 

Uppgifter: Därför säger Turkiet nej till Sverige Erdogan vill utnyttja nato ansökningar så att kräva Finland och Sverige för att bli emot kurdiska  organisationen varför Erdogan htta inte lösningar för det kurdiska rättigheter i Tturkiet? Erdogan han är anti demokrati också anti yttrandefrieht   han försöker så att tvinga andra länder så att följa med hans diktatoriska idee ,,  https://www.aftonbladet.se

Erdogan kan öppna dörrar för att skaffa dialog med kurdiska organisationen han drömmer att bara döda kurder det är inte lösning  ända lösningar så att  skaffa fred i sitt land och han måste veta han kan aldrig  sluta kurdiska folket  kanske han drömmer att göra folkmordet som dem tidigare gjörde mot Armeniska folket, 

Sverige har skickat in sin ansökan till Nato.

Nu är Turkiet sista hindret.

Här är landets kravlista, enligt källor till Bloomberg.

Under onsdagsmorgonen lämnade Sverige in sin ansökan till Nato tillsammans med Finland.

Det enda som står mellan länderna och ett medlemskap är Turkiet.

Och landets tvekan har redan fått konsekvenser.

Enligt en Natokälla väntas inget beslut i dag från Natoländernas ambassadörer om att inleda Sveriges och Finlands ansökningsprocesser. I stället kan det dröja till början av nästa vecka.

Landets president Recep Tayyip Erdogan har gjort klart att han inte kommer godkänna ansökningarna – om hans krav inte uppfylls, enligt källor som Bloomberg pratat med.

Kravlistan: Fördöm PKK

Bloomberg har pratat med tre högt uppsatta turkiska tjänstemän om vad landets regering vill uppnå med att stoppa ansökningarna.

Källorna, som lovades anonymitet, har i stort sett gjort samma bedömningar av läget.

Den kurdiska gerillaorganisationen PKK är terrorstämplad av Turkiet, USA och EU – och således också Sverige. Men Turkiet kräver att Sverige och Finland går ett steg längre och offentligt fördömer organisationen och dess medlemsförbund YPG, enligt källorna.

Erdogan hävdar också att Sverige under de senaste fem åren inte ens svarat på begäran om att utlämna 33 eftersökta personer till Turkiet.

Vill häva restriktioner mot vapenexport

Turkiet vill också att Sverige och Finland ska häva vapenexportrestriktionerna som infördes mot Turkiet i samband med landets invasion i Syrien 2019.

Exportrestriktionerna tillämpades av flera andra EU-länder – men Turkiet vill att Sverige och Finland häver sina om de ska släppas in i Nato.

Även om Turkiets vapenhandel med de två länderna är minimal, och trots att Turkiet inte söker några större försvarsinköp från dem, uppger källorna att Ankara inte kommer släppa in länder som blockerar vapenaffärer med dem.

Landets utrikesminister Mevlut Cavusoglu har tidigare sagt att vapenrestriktioner är emot Natos anda.

Tidigare misstag

Turkiet accepterade Greklands återkomst till Nato på 1980-talet efter att de två länderna utkämpade kriget om Cypern 1974.

Det är ett misstag som Turkiet inte vill upprepa, enligt källorna.

 PLUS: Experter: Här skulle ett krig i Norden avgöras – 6 nyckelplatser

Grekland och Cypern har senare setts som hinder när det kommer till Turkiets ansökningar om ett medlemskap i EU. Grekland har också varit inblandade territoriella dispyter med Turkiet om området runt Medelhavet och Egeiska havet.

Med de upplevelserna i bagaget säger källorna att det vore oklokt att förvänta sig att Turkiet skulle ändra kurs om Sveriges och Finlands medlemskap i försvarsalliansen nu. I stället bör tvisterna lösas och länderna fördöma de kurdiska grupperna före Sverige och Finland går med i Nato, enligt källorna.

Avfärdar band till Ryssland

Att Turkiets motstånd skulle handla om landets band till Ryssland eller Erdogans relation till Putin är inte troligt, enligt källorna.

Turkiet har tidigare försökt ställa sig neutralt när det kommer till Rysslands krig i Ukraina. Det beror dels på att Ryssland gett stöd till Turkiets trupper i Syrien, dels på att Turkiet försett Ukraina med beväpnade drönare.

Turkiets roll

Natokällor har tidigare meddelat att överlämningen sedan ska följas av ett omedelbart möte för Natoländernas ambassadörer, som högst sannolikt då beslutar om att inleda medlemskapsprocessen.

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig, efter de senaste dagarnas negativa uttalanden från president Recep Tayyip Erdogan.

Om allt går som planerat kan emellertid Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll undertecknas redan om cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som ”inbjuden medlem” (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.

Protokollen ska sedan godkännas i parlamenten i de 30 Natoländerna innan medlemskapen blir definitiva. Det beräknas i sin tur ta mellan fyra månader och ett år – även om Nato flaggat för att man gärna ser en uppsnabbad behandling, med anledning av det oroliga säkerhetsläget kring Rysslands krig i Ukraina. (TT)