.png)
Andra dagen av historisk rättegång i Stockholm om 1988 års massaker i Iran
Rättegången mot den iranske mannen som är åtalad för folkrättsbrott fortsatte på onsdagen med åklagarens sakframställning.
Rätten fick höra en historisk genomgång av det politiska läget i Iran under 80-talet och Iran-Irak kriget under andra dagens förhandlingar.
Åklagaren tog upp Khomeinis fatwa och påpekade att oavsett kvalificering av Iran-Irak konflikten så gäller mänskliga rättigheter.
Massavrättningarna började kort efter fatwan men var planerade sedan tidigare. Fatwan var riktade mot den iranska oppositionen, Folket mojahedin (PMOI/MEK), enligt åklagarens sakframställning.
Utomrättsliga avrättningar och folkrättsbrott
Avrättningarna som följde fatwan var rättsstridiga och kränkte fångarnas rätt till en rättvis rättegången. De PMOI-anhängare som satt i fängelse var dömda sedan tidigare och hade inte begått nya brott, enligt åklagaren.
Därför har den åtalade mannen gjort sig skyldig till bland annat brott mot flera artiklar i Genèvekonventionen och folkrättsbrott samt mord när han deltog i massavrättningar av fångar i Gohardasht-fänglset mellan juni och september 1988.
Åklagaren säger att den åtalade mannen, identifierad som Hamid Nouri, var arresterad på Arlanda vid ankomst efter en polisanmälan. Han använde smeknamnet Abbasi och var fängelsevakt och assisterande åklagare vid Evin-fängelset. Han tjänstgjorde dessutom som assistent till den biträdande åklagaren i Gohardasht-fängelset.
Det framkom även att den åtalade hade bilder på prästerskapets grundare, Khomeini, och andra regimtjänstemän i sin mobil som åklagaren beslagtagit.
Åklagaren förklarar därefter vad dödskommissioner upprättade i iranska fängelser var och berättar om deras uppgifter och ansvar i 1988 års massaker.
Vittnesmål från tidigare fångar i Gohardasht-fängelset
Åklagaren presenterade sedan en list med namn på de som blivit avrättade i Gohardasht-fängelset under sommaren 1988 och sade att massavrättningarna skedde i två vågor. En majoritet av offren arresterades i 1981 efter att oppositionen PMOI/MEK:s stora demonstration i Teheran den 20 juni 1981. Dagen efter började avrättningarna i Iran. Andra fångar var arresterad under kommande åren enbart för att ha sympatiserat med PMOI/MEK eller för att ha sålt deras tidskrifter och distribuerat oppositionens flygblad, enligt åklagarens sakframställning.
Det är svårt att förstå vad fångarna har gått igenom i fängelset, enligt åklagaren. 94 målsägande och vittnen bosatta i Sverige, Europa, USA, Kanada, Australien och Albanien kommer att vittna om den grymma behandlingen av fångar i Gohardasht-fänglset och Nouris ansvar i massavrättningarna. De är tidigare fångar i Gohardasht-fängelset som överlevde och anhöriga till de som var avrättade i fängelset 1988.
Åklagaren tog även upp flera former av tortyr som fångarna var utsatta för under Nouris tid i Gohardasht-fängelset. Fångarna fick ställa upp i grupper i dödskorridorer i väntan på avrättning. De var utsatta för piskning och sattes i isoleringscell, enligt åklagaren.
Svensk- och exiliranier håller manifestation
Svensk- och exiliranier höll precis som igår samtidigt en manifestation och utställning om 1988 års massaker utanför tingsrätten. De hedrade offren och skanderade slagord mot regimen och den åtalade mannen.
Deras slagord hördes ända in i rättssalen och rätten fick ta en kort paus efter att den åtalade mannen klagade över att han störs av slagorden.
Svensk- och exiliranier uppmanade Sverige och det internationella samfundet, särskilt FN:s säkerhetsråd, att åtala och ställa regimens ledare till svars för brott mot mänskligheten, särskilt 1988 års massaker på politiska fångar.
.jpg)
.jpeg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar