Polisen bekräftar för Svenska Dagbladet att Iraks nuvarande försvarsminister Najah al-Shammari, som också är svensk medborgare, utreds för krigsbrott.
https://www.svd.se/bekraftat-irakisk-minister-utreds-for-krigsbrott?fbclid=IwAR3j5iAifWaZGPpQI03etuwwewAtW8eNQp2h-WcCH3JUi8aBZcS012s2mEM
Försvarsministern anklagad för hot och våld i Sverige
Najah al-Shammari, 52, är försvarsminister i Irak – och misstänkt för grovt bidragsbrott i Sverige.
Våren 2016 stod han åtalad för att i åratal ha misshandlat och hotat fem personer, däribland minderåriga.
Men åtalet lades ner, enligt uppgift till Expressen på grund av att de målsägande utsatts för påtryckningar från Irak.
– Det var ju ett jättestarkt case. Alla styrkte varandras uppgifter, och det var detaljerat. Det hade hållit, säger målsägandebiträdet Denise Lagercrantz.
Åklagarmyndigheten bekräftar att ministern har anmälts för brott mot mänskligheten.
Persiennerna är neddragna men det lyser i lägenheten. Här, på tredje våningen i ett rostrött femvåningshus med loftgång i Vårby gård, bor Iraks försvarsminister – enligt den svenska folkbokföringen.
– Det spelar ingen roll att han inte blev försvarsminister förrän 2019. Om han uppgett att han varit general så betyder det att han haft en ledande befattning i en stat som begått övergrepp. Det gör enligt svensk lag att han inte ska få medborgarskap förrän karenstiden gått ut, sade han till Expressen.
I arresten i Flemingsberg berättade förhörsledaren att al-Shammari misstänktes för att i fyra års tid vid ett stort antal tillfällen ha misshandlat och hotat en pojke i tonåren.
Najah al-Shammari, eller Najah al-Adeli, som hans svenska namn lyder, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige i september 2009. Enligt egen uppgift hade han tidigare varit general i Iraks armé under diktatorn Saddam Husseins tid vid makten.
Han fick permanent uppehållstillstånd 2011. Året därpå kom även hans fru och parets sex barn till Sverige. Familjen bosatte sig i en lägenhet i miljonprogramsområdet Vårby gård i Huddinge kommun söder om Stockholm. Sedan ytterligare en släkting flyttat in var de totalt nio som trängdes i trerummaren.
Hårda kritiken från Hanif Bali
År 2015, efter fyra år i landet, blev Najah al-Shammari svensk medborgare. Migrationsverkets beslut skulle långt senare komma att få hård kritik och användas i politiska debatten av bland andra den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali.
”Iraks försvarsminister borde inte fått medborgarskap över huvudtaget. Han fick medborgarskap på 4 år. Borde varit 25 års karenstid”, skrev Bali på Twitter i lördags, förra veckan.
Expressens Kassem Hamadé om ministerns hot mot svenska medier:
Najah al-Shammari hade aldrig något fast arbete i Sverige. År 2011 och 2012 hade han noll kronor i fastställd förvärvsinkomst, enligt uppgift från Skatteverket. De två följande åren var årsinkomsten 33 000 respektive 52 000 kronor. Därefter har han åter haft noll kronor i fastställd förvärvsinkomst varje år.
Av offentliga handlingar framgår att familjen under en längre period delvis var beroende av försörjningsstöd.
Enligt den SD-knutna sajten Nyheter Idag var al-Shammari sjukskriven på grund av minnesproblem. I senare polisförhör nämnde han själv att han hade problem med minnet.
Misstanken: Åratal av våld och hot
Vid sextiden på kvällen den 17 mars 2016 greps den då 49-årige Najah al-Shammari av tre poliser i sin lägenhet. Den 184 centimeter långe och kraftigt byggde före detta officeren leddes längs loftgången till trapphuset och vidare ner till en väntande polisbil.I arresten i Flemingsberg berättade förhörsledaren att al-Shammari misstänktes för att i fyra års tid vid ett stort antal tillfällen ha misshandlat och hotat en pojke i tonåren.
Så sent som samma dag hade han hotat att döda pojken, och dagen innan hade han hotat att ”slakta” honom och slänga ut honom genom fönstret, sade förhörsledaren.
Najah al-Shammari förnekade brott.
Men utredningen växte. Snart delgavs han nya misstankar, om att han i åratal och vid ett stort antal tillfällen hotat två kvinnor och misshandlat dem med sparkar, slag och strypgrepp.
Han misstänktes också ha kastat ett dricksglas mot en minderårig flicka. En annan liten flicka misstänktes han ha hotat att slänga ut från balkongen.
Åtalet lades ner
Najah al-Shammari fortsatte att neka och gav en rad olika förklaringar till hur den äldre av kvinnorna fått sina skador i ansiktet.
Han sade att hon ”har en vana som finns hos Irakiska kvinnor. När man är ledsen slår man sig själv i ansiktet. Vid ett flertal tillfällen, vid gräl, har hon slagit sig själv i ansiktet.”
Dessutom kunde han omöjligt ha slagit kvinnan eftersom hon enligt honom var dotter till en irakisk klanledare och syster till ledaren för landets klaner.
Najah al-Shammari åtalades den 19 april 2016.
Men tio dagar senare lade åklagaren Anna Hankkio ner åtalet mot honom. De målsägande ville inte längre medverka.
– Vi fick inte fram någon förklaring till det, mer än den vanliga i den här typen av mål, att man vill inte medverka på grund av lojalitet eller rädsla eller andra omständigheter, säger Anna Hankkio i dag.
Hade du inte kunnat åberopa det de sagt i polisförhör?
– Jo, det är klart. Men det är en allmän rättsprincip i Sverige att det domstolen har att utgå ifrån när de ska göra sin bedömning av åtalet är de uppgifter som lämnas i rättssalen. Har någon lämnat andra uppgifter i polisförhör är det något man kan åberopa. Men det har normalt sett ett betydligt mindre värde i bevisvärderingen.
Påtryckningar från Irak
Denise Lagercrantz var målsägandebiträde åt fyra av de målsägande när Najah al-Shammari utreddes för hot och misshandel 2016. Hon minns tydligt sin besvikelse över att åtalet lades ner.
– Det var ju ett jättestarkt case. Alla styrkte varandras uppgifter, och det var detaljerat. Det hade hållit, säger hon.
Det framgår av förundersökningen att en av de målsägande kort innan åtal väcktes ville ta tillbaka sin anmälan på grund av rädsla för repressalier från Irak.
Enligt uppgifter till Expressen var det också påtryckningar från Irak som fick de övriga målsägandena att dra sig ur efter att åtalet hade väckts.
– De blev otroligt rädda och tog tillbaka uppgifterna, säger Expressens uppgiftslämnare.
Försvarsminister i Irak
Efter att Najah al-Shammari släpptes ur häktet fick han 38 854 kronor i ersättning av svenska staten för lidande och ombudskostnader. Därefter har han enligt Expressens uppgifter mestadels vistats utanför Sverige.
Tidigare i år dök han upp mitt i världshändelsernas centrum – som försvarsminister i Irak.
Där har medier uppmärksammat att han har kvar sitt svenska medborgarskap, trots att det är brukligt att man avsäger sig sitt utländska medborgarskap när man blir minister.
Åklagarmyndigheten bekräftar på måndagen att försvarsministern har anmälts och är misstänkt för brott mot mänskligheten.
Nu utreds anmälningarna av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C), som själv har rötter i Irak, anser att al-Shammari bör ställas inför rätta vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
– Allt som har kommit fram kring den irakiska försvarsministern är vedervärdigt, men absolut värst är hans krigsbrott. Det är inte bara det svenska rättssystemet som måste gå in i det här, hans fall måste även skickas till internationella brottmålsdomstolen i Haag, säger Abir Al-Sahlani i en skriftlig kommentar.
I samband med den senaste tidens regimkritiska demonstrationer i landet uppges hundratals människor ha dödats när myndigheter skjutit mot folkmassorna, och hård kritik har riktats mot försvarsministern som ses som delansvarig för våldet.
Samtidigt är Najah al-Shammari och hans hustru brottsmisstänkta i Sverige. Sedan den 8 november utreds de för grovt bidragsbrott mot Försäkringskassan, eftersom de har fått barn- och bostadsbidrag trots att de sedan flera år är bor utomlands. Båda makarna misstänks också för brott mot folkbokföringslagen.
Under helgen har både den svenska regeringen och flera myndigheter fått kritik för fallet al-Shammari. Kritiken gäller att han kunde bli svensk medborgare så snabbt trots kända kopplingar till Iraks armé under Saddam Hussein, att han tycks ha fått bidrag trots att han inte bott i Sverige och att han kunnat behålla sin svenska folkbokföring.
Försvarsministerns motattack
På lördagen slog försvarsministern tillbaka mot alla anklagelser som riktats mot honom.
I pressmeddelandet nämns inte misstankarna om bidragsbrott i Sverige uttryckligen. Däremot står det att al-Shammari ”har utsett en svensk advokat med sina medhjälpare för att stämma de svenska och arabiska tidningarna och webbplatserna som publicerade dessa falska uppgifter”.
Försvarsministern lägger också skulden för mediebevakningen på judarna som enligt antisemitiska konspirationsteorier i arabvärldens diktaturer har stort inflytande över medierna. I pressmeddelandet slår han fast att det är den ”tredje parten” som ”ligger bakom och som är känd för sin dominans av media och tidningar i världen”.
Under helgen har Moderaterna krävt svar från regeringen om fallet al-Shammari. Och Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson var stenhård i sin kritik.
– Det är bara ännu ett exempel på hur slappt det är i Sverige. Hur det kan gå till när vi inte har någon koll på vilka som tar sig in i vårt land, vad de gör här, varför de ska vara här och var de sen tar vägen. Det är helt absurt från början till slut den här historien. Man tror knappt att det är sant. Det är en jättestor skandal, säger han i en stor intervju med Expressen.
På söndagen uttalade sig socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) om al-Shammaris misstänka bidragsfuskande.
”Brott mot välfärdssystemen är avskyvärt och ska bekämpas. Inte en krona ska gå till den som inte har rätt till det”, skrev han i en kommentar till TT.
”Känd för sitt mod”
Samtidigt fortsätter våldet i Irak med över 330 döda i demonstrationerna hittills och sex nya dödsoffer under söndagen i sammanstötningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor, enligt al-Jazeera. På bilder från Irak ses försvarsminister i gråsprängd mustasch och solglasögon, omgiven av militärer. Han slår ifrån sig alla anklagelser om övervåld mot demonstranterna.
”Ministern är känd för sitt mod, stabilitet och bokstavligt följer instruktionerna från högsta militärledaren Herr Adel Abdul Mahdi (premiärministern) om att inte utsätta demonstranterna för fara utan stödja dem och hjälpa dem för att värna om de fredliga protesterna som är en garanterad rätt i konstitutionen”, står det i pressmeddelandet som han lät skicka ut på lördagen.
Migrationsverket har inte kommenterat fallet eller den kritik som har riktats mot myndigheten.
Irakiske ministerns hot: Ska stämma medierna
https://www.expressen.se/nyheter/forsvarsministern-anklagad-for-hot-och-vald-i-sverige/?fbclid=IwAR1dbSTS3WC3Mh5cti13OLjCjtZ3NDs-XKeeN35h5ISxhB-RgcBiGrkHr7Y
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar