Nej Carl, ingenting är glömt och ingenting är förlåtet.

Nej Carl, ingenting är glömt och ingenting är förlåtet. Artikeln är från 2016. Ditt absurda försvar av den Islamistiska diktatorn kan till viss del förklaras av privata äffärsintressen men även så är det svårt att förstå att någon kan vara så blind och döv och uttrycka sig så korkat. Men din gärning var tillika delar korrupt och korkad och varför ska Hanif Bali straffas för det konstaterandet ? Sen har jag inte glömt vad du sa när ISIS besegrats i Raqqa 2017, att det var ju bra men samtidigt så beklagade du dig att det var Vänster Gerillan Ypg-Ypj som gjorde det....Nej Carl, ingenting är glömt och ingenting är förlåtet...Fan ta dig !

Häromdagen greps 20-årige Arvin från Borlänge, född i Sverige och svensk medborgare, på flygplatsen i Istanbul. Hans pappa Josef Erdem är socialdemokratisk lokalpolitiker och har kritiserat styret i Turkiet.

Grips sonen för pappans åsikter, eller för att han skulle resa vidare till en kurdisk stad? Eller kan det ha att göra med utrikesminister Margot Wallströms kritik mot det turkiska lagförslaget om sänkt ålder för samtycke till sex? I skrivande stund vet vi inte.

Läget i Turkiet är rörigare än på länge. Efter att prokurdiska HDP förra sommaren kom in i parlamentet, och därmed satte krokben för Erdogans mål om att få kvalificerad majoritet och ett stärkt presidentämbete, gör Erdogan allt för att ändå stärka sin makt. För att sätta dit HDP, som klarade sig kvar även i omvalet i höstas, har åtalsimmuniteten för parlamentariker tagits bort. Flera av partiets ledamöter anklagas för terrorism och partiledaren Selahattin Demirtas hotas av flera års fängelse. HDP tar gång på gång avstånd från våld, men det kvittar i ett land där allt från akademiker till journalister anklagas för terrorism.

De kuppanklagade islamisterna i Gülenrörelsen, Erdogans forna vänner, är långt ifrån ensamma om att jagas. Tiotusentals har frihetsberövats och 80 000 statsanställda har fått sparken. Chefredaktören för Turkiets största oppositionella dagstidning Cumhuriyet, Can Dündar, har nu gett upp och hoppar av. Han dömdes tillsammans med en medarbetare till fängelse efter att ha avslöjat att turkisk säkerhetstjänst levererat vapen till jihadister i Syrien. I Sverige har de mottagit pris från Publicistklubben, i Turkiet får de fängelse. För några dagar sedan stormades även tidningen Özgür Gündems redaktion. Det finns knappt någon fri press kvar, och landets kurdiska delar är i krigstillstånd.

En person skådar dock allt detta med gott mod: tidigare utrikesminister Carl Bildt. I en bisarr artikel på debattsajten Project Syndicate skriver Bildt att försöket till militärkupp har kommit att ena landet i demokratisk riktning! Bildt lovordar Erdogan, samtidigt som han kritiserar västvärlden för att inte tillräckligt stödja den turkiska presidenten.

Såväl oppositionen i Turkiet som omvärldens ledare var blixtsnabba med att fördöma kuppförsöket mot Erdogan. Minnet av brutal militärdiktatur lever kvar i landet. Vad Bildt däremot tycks vara ute efter är att EU och omvärlden ska applådera allt Erdogan gör, vad Erdogan än gör.

I veckan berättade Liberalernas Gulan Avci att Bildt ”var arg” över att hon och andra svenska riksdagsledamöter under alliansstyret 2010 röstade för ett erkännande av folkmordet på kristna under första världskriget. Allt som kan uppröra regimen i Ankara tycks av någon anledning också uppröra vår tidigare utrikesminister.

Västvärlden behöver se nyktert på utvecklingen i Turkiet. Skönmålningar och naivitet får knappast regimen att ändra riktning. Det är utmärkt att Carl Bildt gjort sitt i svensk politik – synd bara att Erdogan inte gjort sitt i turkisk.

https://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/nej-bildt-vi-ska-inte-appladera-erdogan/