Eysencks personlighetsmodell: profilen hos en kriminell

Eysencks personlighetsmodell: profilen hos en kriminell.

Eysencks personlighetsmodell är en av de viktigaste studierna angående personlighet som någonsin genomförts. Du kommer att se att den här modellen ger en bred syn på vad exakt det är som definierar personlighet.

Kriminalitet är (och var) en av de största okända faktorerna om människor som vi har försökt förklara. Ibland lyckas vi och ibland kommer vi inte fram till några bra svar. Ett av de områden där vi gjort mest framsteg är där vi relaterat det till personligheten. Det är därför som vi idag kommer att fokusera på att förklara Eysencks personlighetsmodell.

Det grekiska ursprunget till personlighetsteorier

De flesta personlighetsteorier har sina rötter i den grekiska filosofin. En av de viktigaste figurerna som folk använt som referenspunkt är Hippokrates. Han utvecklade sin teori om de fyra temperamenten baserat på Empedokles teori om de fyra elementen.

Empedokles trodde att allt i naturen utgjordes av fyra grundelement: luft, jord, eld och vatten. Därifrån kopplade Hippokrates samman elementen med vätskorna i vår kropp. Han trodde att det fanns fyra vätskor som hade specifika karaktärsdrag, och att en persons temperament berodde på vilka denne hade mest av.

Eysencks personlighetsmodell

Vad som gör Eysencks modell så viktig är karaktärsdragen som utgör den: den är dispositionell, hierarkisk, dimensionell och fysiobiologisk. Och de är alla sammankopplade.

Dispositionell

Folk säger att modellen som Eysenck ritade upp är dispositionell eftersom ”fysiska drag” spelar en central roll i hans teori. För att förenkla det är ett drag eller en disposition en tendens du har till att bete dig likadant i liknande situationer.

Det innebär att en viss sorts stiltje i dig som kommer sig av dina personliga egenskaper. Och det leder till att du alltid beter dig på samma sätt som svar på viss stimulans. Således finns det ett förhållande mellan beteende och situationer.

Hierarkisk

Eysenckmodellen föreslår en pyramidstruktur för hur vi skapar vår personlighet. Det innebär att vi börjar med de de generella blocken och går ned mot de mest allmänna:

• Specifik respons: ditt svar på en särskild kontext eller situation.
• Vanemässig respons: i liknande situationer ger du alltid samma svar. Det innebär att du har en samling specifika svar som du alltid använder inom liknande sammanhang och som utgör din vanemässiga respons.
• Karaktärsdrag: gruppen av vanemässiga svar som du ger i olika kontexter utgör ett karaktärsdrag. Med andra ord har du en tendens att bete dig på ett liknande sätt i en specifik kontext.
• Dimension: en mängd karaktärsdrag samspelar under en vidare benämning, en dimension.

Dimensionell

I Eysenckmodellen finns det tre huvudsakliga dimensioner: extroversion, introversion och psykotisism. Dessa tre samspelar för att bilda en viss personlighetstyp. De ger också plats åt en tredimensionell plats där alla passar  in beroende på hur mycket alla passar in beroende på hur mycket av dessa tre dimensioner de har i sin personlighet.

I den här modellen är personlighet resultatet av kombinationen av dessa tre dimensioner. I sig har varje dimension sitt eget tvådimensionella plan. Det innebär att de alla har motsatser.

• Extroversion (kontra introversion): En extrovert är en social, livlig, dominant person som alltid letar efter nya intryck. En introvert person är tvärtemot reserverad, distanserad osv.
• Neuroticism (kontra stabilitet): neuroticism har att göra med ostabila humör. Detta har att göra med i hur stor grad en person riskerar att lida av humörstörningar. Vad som står ut här är känslor av skuld, ångest, låg självkänsla, vara emotionell osv.
• Psykotisism: detta är en tvåsidig respons: antingen har du det eller så har du det inte. Folk som har det är vanligtvis kalla, opersonliga, aggressiva, antisociala och inte så empatiska.

Psykobiologiska

För varje dimension finns det även ett specifik fysiologisk och hormonell struktur. Dess strukturer kan också se annorlunda ut beroende på dimensionen de är kopplade till.

• Extroversion: detta kommer med vårt retikulära aktiveringssytem (RAS), baserat på aktiveringen eller hämningen av dina interna kortikala system. Det är därför som någon med en hög grad av extroversion har en stark intern kortikal hämning. Det vill säga de har svårt att se saker som risker vilket leder till externt, ohämmat beteende.
• Neuroticism: den här dimensionen löper jämsides med vårt limbiska system (som är kopplat till det autonoma nervsystemet). Dess jobb är att reglera våra känslor. Den utgörs också av hjärnstrukturer som amygdalan och hippocampus, bland andra. En hög grad av neuroticism innebär en hel del limbisk aktivitet. Det innebär i sin tur att dina känslor flammar upp snabbare och tar längre tid på sig att försvinna.
• Psykotisism: detta är den minst utvecklade dimensionen och det finns inget associerat fysiologisk system än. Men det finns ett sorts förhållande mellan det och serotoninproduktionen.

Eysencks personlighetsmodell och kriminell personlighet

För att förklara kriminell personlighet enligt den här modellen, måste du förstå vad brott innebär. Ett brott innebär att ta vissa risker samt extrema beteenden liksom brist på omtanke för andra människors välmående och egendom. Det är därför som, enligt Eysencks personlighetsmodell, följande kombination är vad som utgör en kriminell personlighet:

• Först föreligger en hög grad av extroversion. Djärvhet och brist på omtanke (grundläggande drag för extroversion) är två huvudsakliga element när det gäller att begå ett brott. För att vara ärliga måste vi konstatera att det krävs mod för att råna en bank.
• För det andra definieras kriminella även av en låg grad neuroticism. Deras limbiska system slås inte på lika snabbt när det mottar stimulans. Det har en väldigt specifik effekt i det ögonblick som de funderar på att begå ett brott. Det innebär att de inte tänker på de framtida konsekvenser deras handlingar kan ha. Dessutom aktiverar inte den här stimulansen deras autonoma sympatiska nervsystem. Detta kommer att hindra de från att känna sig skyldiga och senare ångra vad de gjort.
• Slutligen har någons om begått ett brott en hög grad av psykotisism. Det innebär att de inte känner empati eller är obekymrade om vad de gjort.

Eysenckmodellen erbjuder generella förklaringar för ett brett sortiment av olika personligheter. Det beror helt och hållet på kombinationerna. Trots allt finns det ingen bestämt ”mängd” för alla. Istället återfinns alla längs med ett spektrum (förutom psykotisismen).

Många andra teorier har kommit ut sedan dess. Men Eysencks forskning, speciellt dess applicering på den kriminella världen var ett stort nytänkande. Den hjälpte till att förklara varför folk begår brott ur ett personlighets – psykologiskt perspektiv.

https://utforskasinnet.se/eysencks-personlighetsmodell-profilen-hos-en-kriminell/