40 blodiga år med kontrarevolutionära mullor i Iran

40 blodiga år med kontrarevolutionära mullor i Iran

Var 79-revolutionen en islamisk sådan så som många här i väst hävdar?

Den iranska revolutionens 40 årsdag uppmärksammas av internationella medier. En del har fokus på regimens brutalitet, och mullornas religiösa oligarki, på att majoriteten av landets arbetare och en avsevärd andel av lägre medelklassen är ruinerade medan en del andra lägger fokus på västs aktiva eller tysta acceptans av mullornas maktövertagande under det då pågående kalla kriget. Många västerländska journalister, forskare, politiker etc. kallar än idag 79-revolutionen för islamisk revolutionen. En högst olycklig och felaktig benämning.

Iranierna störtade Shahen som delvis hade moderniserat landet. Som flera andra sekulära diktaturer i MENA hade den siste monarken i Iran inga ambitioner att tillåta yttrandefrihet, inga nämnvärda universella välfärdsambitioner osv. 79 blev hans sista år då folkets revolution segrade. Året sammanföll med Sovjets invasion av grannlandet Afghanistan. Saudiarabien, Pakistan och USA under Reagan-administrationen mobiliserade och beväpnade jihadister i Afghanistan mot Sovjet. Politisk islam kallades av Reagan för befrielseteologi. Ambitionen var att skapa ett grönt bälte runt Mellanöstern för att hejda Sovjets inflytande. Av denna anledning föredrog västliga makter mullorna framför Sovjetvänliga krafter som då dominerade den politiska scenen i Iran. Den iranska revolutionen började kallas för den islamiska revolutionen. Det finns flera inslag i den iranska revolutionen som tydligt visar att denna etikett är en felaktig sådan. Främsta inslaget är de iranska kvinnornas egalitära och progressiva slagord och paroller under stora demonstrationen 8 mars 1979 mot ärkeayatolla Khomeinis införande av hijabtvång. Kvinnorna skriv då på sina plakat:

Vi gjorde inte revolution för att ge makten till reaktionen.

Kvinnans frihet, samhällets frihet!

Kvinnans frihet inte västerländsk eller orientalisk utan universell!

Enbart reaktionära och opportunistiska krafter motsätter sig kvinnors frigörelse/frihet!

Med och utan hijab stred vi mot Shahen. Med och utan hijab värnar vi om friheten!

I vart samhälle är graden av kvinnans frihet, en måttstock för hela samhällets frihet!

Att angripa kvinnor är att angripa revolutionen!

Tyranni är fördömd i alla dess former. Reaktion är död i alla dess former!

Avskaffa alla reaktionära lagar som överlåter kvinnans rätt till självbestämmande till andra.

Jag säger varje stund, jag säger under tortyr: död eller frihet!

Förutom kvinnors motstånd mot mullorna avfärdade också andra progressiva krafter i bl.a. Turkmen Sahra och de kurdiska delarna av Iran mullornas diktatur. Det bildades folkstyrda råd i dessa regioner. Med Khomeinis fatwa ockuperades dessa regioner av Khomeinis milis och den reguljära armén. Motståndets krossades brutalt.

40 år av förtryck, förföljelse, tortyr, offentliga och dolda avrättningar, lemlästning av folk enligt shariadomstolars avgörande, hijabtvång, censur, fattigdom osv. har lett till utbrett missnöjde, en stark avhijabiseringsrörelse, växande sekularism och starkare strävan efter sekularism.

Det är mycket problematiskt att somliga västerländska makter, journalister, forskare och politiker i stället för att rannsaka sin pro-mulla inställning till den brutala islamiska diktaturen i Iran, fortsätter att kalla revolutionen 79 för en islamisk sådan.

I ett post-mulla Iran är avhijabiserat offentligt rum, dans och musik på gator som kommer att bli "murens fall" för politisk islam .

Forskare: ”Iranska revolutionen den första i världshistorien utan vapen”

Publicerad igår 09.49

En vapenlös revolution som kastade om maktbalansen i världen och förändrade landet i grunden. Den islamiska revolutionen i Iran för 40 år sedan präglar världen än i dag, menar revolutionsforskaren Daniel Ritter.

I Daniel Ritters avhandling om obeväpnade revolutioner har det som i dag blivit känt som den islamiska revolutionen i Iran en unik ställning.

– Det som är mest spännande för mig som forskare är sättet som den utspelades på. Miljontals människor gick ut på gatorna, förhållandevis obeväpnade och satte under lång tid press på kungen till dess att han valde att lämna landet, säger han.

Maktbalansen i världen förändras

Resultatet av revolutionen kastade om maktbalansen i världen eftersom USA förlorade sin nära allierade i Mellanöstern.

– På ett par år går USA från att vara Irans stöttepelare till att vara landets fiende, ett förhållandet som i dag är ömsesidigt, säger Daniel Ritter.

Revolutionen var också första gången som islam som religion blev ”politisk explicit”, menar han, i och med att den muslimske ledaren Khomeini tog över makten från Irans kung, shahen. 

– De flesta som demonstrerade hade nog inte full koll på vad Khomeini hade i åtanke, de ville helt enkelt bara bli av med en diktator. Det var först efter att shahen hade lämnat landet som Khomeini lyckades befästa sin makt och islam gjorde sitt egentliga intåg i det offentliga livet.

Nytt styrelseskick skapas

Maktövertagande medförde också ett styrelseskick som världen inte tidigare hade skådat.

– Khomeini uppfinner i praktiken en ny doktrin där tanken är att en religiös ledare bör styra inte bara sådant som kan kopplas direkt till religionen, men även politiska aspekter, säger Daniel Ritter.

För människorna i Iran resulterade revolutionen i ett fundamentalt annorlunda land att leva i.

– Innan revolutionen var Iran på många sätt ett västerländskt samhälle. Efter revolutionen har situationen för de fattiga förbättrats något.

– Men de som kanske har påverkats mest är kvinnorna. Innan revolutionen kunde kvinnor delta i det offentliga livet på ett helt annat sätt än vad som är möjligt i dag, säger Daniel Ritter.

.svt