Lagen ska förbjuda stöd och deltagande i en terrororganisation.

Lagen ska förbjuda stöd och deltagande i en terrororganisation.
Lagar som kan försenas under regeringskrisen
.

Sverige väntar fortfarande på en ny regering. 

Till dess förhåller sig regeringen passiv till nya lagar – men riksdagen kan fortfarande ta initiativ till lagförslag genom utskotten.

– Det finns ingenting i detta läge som hindrar dem från att göra det, säger grundlagsexperten Joakim Nergelius. 

Det rådande politiska läget innebär att flera lagar kan försenas – däribland lagen om terrorsamröre och LSS. 

Ulf Kristersson röstades ned som statsminister och Centerledaren Annie Lööf har nu fått uppdraget att sondera möjligheterna att bilda regering. Trots att det gått över två månader sedan valet är Sverige inte mycket närmare en ny regering. 

Därmed verkar flera lagar försenas – bland annat lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 

Trots en politisk enighet om flera förbättringsområden har det stått still sedan valdagen 9 september. En utredning som väntas vara färdig i januari pågår just nu – men politiker var under valrörelsen överens om att det inte var nödvändigt att invänta den för att genomföra brådskande ändringar.

Lagarna som kan försenas – på grund av regeringskrisen

Men efter valet har politikerna svängt, vilket Ekot tidigare har rapporterat. 

Nu råder det en konsensus om att man vill invänta utredningen innan eventuella förändringar genomförs. 

Även lagen om terrorsamröre väntas dröja till efter regeringsbildningen. 

Inrikesminister Morgan Johansson har tidigare bekräftat att det finns en rad lagar som han väntar på att ”gå till riksdagen med”.

Men enligt TT är regeringen inte klar med lagrådsremissen gällande förbud mot deltagande i och samröre med terroristorganisationer som har ett brett stöd i riksdagen. 

Därtill finns propositioner såsom datalagring och skärpta straffregler gällande mord som enligt TT inte är förberedda.

. Förbud mot terrorsamröre

Att stödja eller delta i en terrorklassad organisation är i sig inte olagligt. Lagen, som redan börjat gälla i andra EU-länder, förbjuder bland annat deltagande och försök till deltagande i terrororganisationer. Straffet ska vara fängelse i högst två år eller vid grovt brott sex år. Även samröre bör kriminaliseras, enligt förslaget. 

2. LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kristdemokraterna har försökt få med sig socialutskottet på att skriva till regeringen för att påskynda processen, men ärendet bordlades. Lagen har blivit forum för debatt efter uppmärksammade fall om barn som nekats assistans. 2016 tillsatte regeringen den så kallade LSS-utredningen som ska vara färdig i januari.

Experten: Riksdagen kan ta egna initiativ

Men trots att regeringen, enligt praxis, förhåller sig passiv till nya lagförslag, så finns det ingenting som hindrar riksdagen från att ta egna initiativ. 

– Det är konstitutionellt fullt möjligt, säger Joakim Nergelius, grundlagsexpert och juridikprofessor vid Örebros universitet. 

De olika politiska konstellationerna i riksdagsutskotten kan bilda majoritet och föreslå lagförslag som riksdagen därefter tar ställning till. Riksdagen kan också ge regeringen i uppdrag att utforma eller utreda ett förslag. Grundlagsexperten Joakim Negelius menar att politikerna inte behöver vara lika passiva som de är under övergångsregeringen.

Foto: LINDA HARRADINE

Skillnaden är att riksdagen inte kan använda sig av experter och utredningar på samma sätt som regeringen gör när de lämnar ett lagförslag. 

– Riksdagsledamöter är lite rädda för att föreslå egna lagar eftersom de inte har den kunskapen bakom sig som de är vana vid. Om de ska göra samma sak så får de gå fram lite på egen hand och det är de tveksamma till, men det är inget som kan hindra dem från att göra det, säger Joakim Negelius. 

”Man behöver inte låta sig bromsas”

Riksdagen kan också göra ett så kallat tillkännagivande där man uppmanar regeringen att utreda en viss fråga mer noggrant. 

Varför tror du att riksdagen inte utnyttjar detta? 

– För att det är en ovanlig situation och man har inte någon erfarenhet av hur det fungerar. Men skulle den här situationen bestå så kan man absolut utnyttja det i en högre grad än vad man gör just nu. 

Hur troligt är det att utskotten kommer utnyttja det?

– Det är svårt att säga, men rent juridiskt är det fullt möjligt. Man behöver inte låta sig bromsas bara för att regeringskansliet har gått i baklås och inte kan göra någonting.

LAGAR SOM KAN FÖRSENAS

1

Grundlagsexperten Joakim Negelius menar att politikerna inte behöver vara lika passiva som de är under övergångsregeringen.Foto: LINDA HARRADINE

Skillnaden är att riksdagen inte kan använda sig av experter och utredningar på samma sätt som regeringen gör när de lämnar ett lagförslag.

– Riksdagsledamöter är lite rädda för att föreslå egna lagar eftersom de inte har den kunskapen bakom sig som de är vana vid. Om de ska göra samma sak så får de gå fram lite på egen hand och det är de tveksamma till, men det är inget som kan hindra dem från att göra det, säger Joakim Negelius. 

”Man behöver inte låta sig bromsas”

Riksdagen kan också göra ett så kallat tillkännagivande där man uppmanar regeringen att utreda en viss fråga mer noggrant.

Varför tror du att riksdagen inte utnyttjar detta? 

– För att det är en ovanlig situation och man har inte någon erfarenhet av hur det fungerar. Men skulle den här situationen bestå så kan man absolut utnyttja det i en högre grad än vad man gör just nu. 

Hur troligt är det att utskotten kommer utnyttja det?

– Det är svårt att säga, men rent juridiskt är det fullt möjligt. Man behöver inte låta sig bromsas bara för att regeringskansliet har gått i baklås och inte kan göra någonting.

Dagens toppnyheter – inrikes

Relaterade ämnen

https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/lagar-som-kan-forsenas-under-regeringskrisen/?fbclid=IwAR36UC-ajYFNxqjyGx956nI4celIK2jOpSnuF3TH2e6-n5Hw1_ycmwN6bxI