De religiösa friskolorna – grunden för religiös extremism

De religiösa friskolorna – grunden för religiös extremism.
Religionsfriheten har under en längre tid åberopats som skäl för inskränkningar i det offentliga rummet och därmed utmanat det fundament som vår sekulära stat vilar på. I en sekulär stat är värden som demokrati, rättssamhället och de mänskliga rättigheterna centrala och rationellt försvarbara. Dessa värden är låga och ideal i vår omvärld där människor offrar sina liv för att uppnå dem. 

De delas ej av religiösa extremister såsom islamister. De anser dem inte vara universella utan utpräglat västerländska och därmed förkastliga. De strävar efter en samhällsform som är byggd på islams heliga lag; sharia.

Som en sekulär stat har vi förlorat i neutralitet när vi bl.a. har beviljat böneutrop och ytterligare vidgat utrymmet för religiös utövning av extrem art. De alltmer frekventa kraven från islamister om särskild särbehandling bör sluta tolereras i toleransens namn när de utgör explicita uttryck för intolerans. Detta för en gemensam framtid i ett land där det sekulära alltid kommer att väga tyngre än det religiösa.

Under åratal av utbredning av åsikter samt handlingar som uppenbart har burit spår av religiös extremism står vi idag inför det faktum att den våldsbejakande islamismen har tiodubblats på tio år. Enligt Säpo finns det 3000 tusen våldsbejakande individer i landet. Av dessa är 2000 islamister. Resten tillhör höger- eller vänsterextrema falanger. 

Radikal islam utgör det yttersta hotet mot vår demokrati och detta inte endast i form av terrorattackens lömska natur. Islamister är existentiella fiender till de demokratiska ideal och principer vars implementering har format vårt avlånga land och lanserat det som ett internationellt föredöme. De föraktar vårt sätt att leva och hatar den frihet vi åtnjuter.

Det har bildats etniska segment med avvikande kulturella referenspunkter. Dessa parallella samhällsystems existens med ett inkluderat lagsystem, blev möjliga på grund av att vi som samhälle är mycket effektiva på att exkludera de som aktivt väljer att inte inkludera sig. Detta har vi gjort i mångkulturens namn när vi kunde ha gjort det i pluralismens. 

Ett faktum som har utnyttjats av aktörer som bär en extremistisk religiös klädsel. De agerar moralpoliser där de bl.a. uppmanar människor att inte rösta, bevakar kvinnor och barns klädsel samt förbjuder interaktion med människor av annan tro. De startar skolor vars huvudsyfte är religiösa indoktrinering och vars slutmål är total segregering. En samhällelig segregering men även en könsuppdelad där flickor utsätts för en systematisk diskriminering.

De kulturspecifika särdragen med religiös grund framgår med all tydlighet och illustreras i form av barn- och tvångsäktenskap, könsstympning, polygami, beslöjning av små flickebarn och andra uttryck. De definierar hedersförtrycket som uppemot 250 000 barn, ungdomar och kvinnor lider under. Islamismen är ett oerhört skadligt element i samhället vars tankeodling länge hindrade ett konstruktivt samtal om religiös extremism och den terrorism som den göder samt producerar. 

Islamisternas inskränkning på det offentliga rummet har givit de möjlighet att applicera islamiska doktriner och framgångsrikt marknadsföra sin religiösa propaganda. Genom olika tillvägagångsätt har de flyttat fram sina positioner i samhället och lyckats att genom entrism erövra politisk makt. Deras genomgripande plan är en succesiv islamisering av samhället.

En ytterst berättigad kritik av radikal islam har länge varit hårt angripen och anklagats för att vara ett uttryck för islamofobi. När begreppet islamism används är blasfemitanken maskerad som anklagelser om islamofobi. De bokstavstrogna utövarna som felaktigt antas vara representativa för det muslimska civilsamhället anser att kritiken är synonymt med hädelse. Detta är anledningen till att kritiken under så lång tid var omöjlig att ventilera då de har renderat i sociala repressalier.

Samhället har dock börjat att inse faran med den religiösa extremismen genom att bl.a. börja granska religiösa friskolor. De utgör grogrunden för ett avståndstagande från majoritetssamhället men tjänar även som en rekryteringsbas för framtida jihadister.

Samhällets första rationella steg i kampen mot islamism bör således att stänga religiösa friskolor. 

Helena Al-Zubaidi

Liberal debattör

Johan Westerholm

https://ledarsidorna.se/2018/10/de-religiosa-friskolorna-grunden-for-religios-extremism/?fbclid=IwAR2-NJupxTfLQs8ijKfxPH-KEkodwEQw32MGnxagY6EQdnkguEDBt6eHFZc