En av sex upplever rasism vid jobbjakt

En av sex
upplever
rasism vid
jobbjakt
Diskriminering. Faje Gani är en av många
som diskriminerats på arbetsmarknaden. i första handen många handläggare via arbetsförmedlingen själva ligger bakom detta svårigheter mot  arbetssökande.



När han började söka jobb var han tvungen
att ändra sitt efernamn för att få komma på
intervju. I dag är han Twitters Nordenchef. 4–5
Arbetsmarknad och etablering. Nästan en av fem har upplevt diskriminering
på arbetsmarknaden, enligt en ny undersökning från Yougov, gjord på uppdrag
av Metro. Faje Gani, Twitters Nordenchef, ändrade sitt efernamn för att ens få
komma på intervju när han sökte jobb för tretton år sedan.
Det var länge sedan nu.
Tretton år för att vara
exakt. Faje Gani var
i slutskedet av sina studier
i företagsekonomi och
arbetade på sin magister.
Hans kurskamrater hade
alla börjat få komma på
intervjuer och några hade
redan fixat traineeprogram.
–Jag sökte och sökte.
Tio jobb, 50 jobb, 80 jobb.
Och då sa folk att, fan du
har ju ändå bra meriter.
Du borde ju få komma på
intervju. Kan det bero på
ditt namn?
En kompis frågade
om han kanske inte skulle
ta och byta till ett mer
svenskklingande namn.
Se om det gjorde någon
skillnad.
–När jag hade sökt
sisådär 150 jobb och var
väldigt ledsen så hittade
jag på ett alterego som
hette Alex Niklasson och
sökte jobb.
Faje skrev två olika cv:n.
Ett som Faje Gani och ett
som Alex Niklasson. Alex
var ett år yngre och hade
sämre meriter. En av dem
fick komma på arbetsintervju,
den andra fick
inget svar.
–En vecka senare gick
jag in på mig själv och
kollade. Faje Gani hade
inte fått någon intervju. Så
kollade jag Alex och han
hade fått en intervjutid.
Faje ringde upp företaget
som sig själv och undrade
varför han inte hade
fått komma på intervju.
Som svar fick han att de
hade många sökande.
Han berättade då att han
och Alex var samma person.
–Vi hade ett bra snack,
men jag blev väldigt, väldigt
ledsen över att jag
inte kunde få en intervju
på egna meriter.
Det var som sagt tretton
år sedan. Mycket har
hunnit hända sedan dess.
Faje tjatade till sig ett säljjobb
på Nöjesguiden som
tillslut ledde till att han
blev vd för hela bolaget.
Efter åtta år köpte han
loss tidningen från bolaget.
I dag är han Twitters
Nordenchef och entreprenör.
Men faktumet att han
har blivit diskriminerad
på grund av sitt ursprung
finns alltid med honom.
Det är inte bara incidenten
från 2005 som han bär
med sig. Diskrimineringen
har pågått hela livet.
–Jag har hur många
historier som helst där
min hudfärg har varit ett
problem. Än i dag är jag
jätterädd för morgondagen.
Det har ju gjort att
jag både har ett heltidsjobb
men också är entreprenör
vid sidan av, för att
liksom täcka min rygg. Jag
har det latent i mig.
Faje är inte ensam. I en
undersökning från Yougov
gjord på uppdrag av Metro
uppger 19 procent att de
upplevt diskriminering på
arbetsmarknaden. Varav
16 procent uppger att de
upplevt diskriminering på
grund av etnicitet.
–Jag känner många
med min bakgrund som
har svårt att komma
igenom det här om man
inte har ett nätverk. Så
det är ju fortfarande ett
stort problem, säger Faje
Gani.
Diskrimineringsombudsmannen
tar emot
ungefär 2500 anmälningar
varje år. De vanligaste
orsakerna till
anmälningarna är diskriminering
på grund av kön,
etnicitet, ålder och
funktionsnedsättning.
–Vi utreder ju inte alla
anmälningar som kommer
in, utan vi gör en
bedömning av allting. Vårt
övergripande uppdrag är
att minska diskrimineringen
i samhället. Då
måste vi titta på hur vi gör
det på bästa sätt. Det kan
bland annat göras genom
att bedriva tillsyn och på
det sättet uppmärksamma
problem, säger Clas Lundstedt,
pressansvarig vid
DO.
Att bedriva tillsyn innebär
att få de som omfattas av
diskrimineringslagen att
följa den. Ett ärende är
i sig avslutat när DO har
utfärdat ett tillsynsbeslut,
men om DO får in fler
anmälningar mot samma
verksamhet senare och
bedömer att problemen
finns kvar så finns möjligheten
att ta ärendet till
domstol. Just nu pågår tillsyn
i åtta ärenden som rör
diskrimineringsgrunden
etnisk tillhörighet.
–Det är möjligt att
samma ärende finns med
på flera grunder, då en
händelse givetvis kan
beröra mer än en diskrimineringsgrund,
säger
Clas Lundstedt.
Det finns många lösningar
på problemet kring
diskriminering av bland
annat etnicitet, menar
Faje. Ett av dem skulle
vara att näringslivstoppar
synliggör sig för personer
i utanförskapsområden.
Nyckeln är kommunikation.
–Ungarna från orten
känner inte folk, man har
inga förebilder. Man vet
inte hur det funkar inne
i stan. Det finns folk som
kan hjälpa dem och bryta
sig loss och få vägledning.
Företagen måste visa sig
och förstå de här ungdomarna,
säger Faje Gani.
valerie.kaspe