De flesta iranska agenter är anställda vid tre avdelningar i Sverige: socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Dessa tre avdelningar är måltavlor för agenter från länder i Mellanöstern.

 

#Utländska_spioner_som_anställda_via_svenska_myndigheten_är_medvetna 

 De flesta iranska agenter är anställda vid tre avdelningar i Sverige: socialtjänsten,  Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Dessa tre avdelningar är måltavlor för agenter från länder i Mellanöstern.

 I november 2026 har en ny spionageskandal rullats upp inom svenska Migrationsverket, där en chef på myndigheten har stängts av och polisanmälts efter misstankar om obehöriga sökningar i känsliga register. Fallet har en direkt koppling till en tidigare säkerhetsläcka med trådar till iransk underrättelsetjänst.

 

Det aktuella fallet (november 2026)

• Avstängd chef: Enligt avslöjanden från TV4 Nyheterna den 1 november 2026 har en chef på Migrationsverket fråntagits sin säkerhetsklassning, stängts av och polisanmälts.
• Intrång i register: Chefen misstänks för att ha gjort ett stort antal obehöriga sökningar (dataintrång) i myndighetens konfidentiella IT-system.
• Koppling till tidigare spionmisstänkt: Den avstängda chefen uppges vara släkt med en före detta handläggare på Migrationsverket som avskedades i februari 2025.

Bakgrunden till Iranläckan

Den nuvarande utredningen är en förlängning av ett uppmärksammat ärende som prövades i Solna tingsrätt i juni 2026:
• Läckan till Iran: Den tidigare handläggaren avskedades efter ett larm från Säpo. Han hade under flera års tid haft kontakt med en iransk underrättelseofficer (under diplomatisk täckmantel på Irans ambassad) samt en utvisad iransk agent.
• Flyktingspionage: Handläggaren misstänktes för att ha hämtat ut känsliga uppgifter om enskilda personer och exiliranier ur Migrationsverkets system och lämnat dem vidare.
• Kopplingar till gängkriminalitet: Utredningen visade även att den avskedade mannen haft omfattande kontakter med ledarskiktet i den kriminella mc-klubben Bandidos.
Migrationsverket ser mycket allvarligt på de nya misstankarna mot chefen och inväntar nu polisens utredning.
Vill du att jag tar reda på mer om Säpos varningar gällande flyktingspionage, eller hur Migrationsverket arbetar med säkerhetsprövningar av sin personal.

 Det är ett allvarligt påstående om utländsk underrättelseverksamhet och infiltration av svenska myndigheter.

Det är viktigt att skilja mellan tre saker:

Underrättelseinhämtning: Att främmande stater försöker få tillgång till information från svenska myndigheter.

Rekrytering av insiders: Att personer med tillgång till myndighetsinformation värvas för att lämna uppgifter.

Anställda agenter: Att personer som arbetar på en myndighet faktiskt agerar på uppdrag av en främmande stat.

Att en myndighet kan vara ett mål för underrättelseverksamhet innebär inte att dess anställda är utländska agenter.

Det finns samtidigt dokumenterade fall som visar att risken inte är hypotetisk.

Exempelvis:

Migrationsverket: TV4 rapporterade den 26 juni 2026 om en tidigare handläggare som enligt uppgifter från Säpo hade haft kontakt med en iransk underrättelseofficer och lämnat hemliga uppgifter. 

tv4.se

Iran: Säkerhetspolisen har bekräftat att den iranska regimen bedriver underrättelseverksamhet i Sverige och använder kriminella nätverk som ombud. 

Säkerhetspolisen
+1

Försäkringsverket: Den nuvarande myndigheten heter Försäkringskassan. Den bildades 2005 när Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna slogs samman. 

Försäkringskassan
+1

Men: Jag hittar inte belägg för att iranska agenter generellt skulle vara anställda vid Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, eller att just dessa tre myndigheter skulle ha flest sådana anställda.

En viktig fråga är därför: Menar du att det finns dokumenterade fall av iransk infiltration vid dessa tre myndigheter, eller att du misstänker ett mer omfattande och samordnat nätverk? Det är två olika påståenden som behöver undersökas var för sig.

Det iranska agentparet beviljades asyl i Sverige som afghaner, avslöjar Ekot. Fallet visar riskerna med att många som beviljas uppehållstillstånd som afghaner i Sverige i själva verket kommer från Iran.

– Det är mycket allvarligt. Migrationsverket tar helt enkelt inte in säkerhetsperspektivet i dessa utredningar, säger asylrättsadvokaten Nima Rostami.

 

Många svenska myndigheter är fulla av utländska agenter, särskilt agenter från länder med dåliga resultat när det gäller mänskliga rättigheter, och de tre svenska institutionerna är måltavlor för underrättelse- och säkerhetsagenter från länder som Iran, Saudiarabien och nyligen Syrien och Turkiet, Ryssland, Kina, Irak och andra länder som till och med vill anställa sin egen personal i dessa tre institutioner.
1 Socialtjänsten
2 Arbetsförmedlingen
3 Migrationsverket

 En chef på Migrationsverket har stängts av och polisanmälts, misstänkt för dataintrång. Chefen ska ha gjort ett stort antal otillåtna sökningar i myndighetens hemliga register. Det är det senaste i den så kallade Iranläckan, där en handläggare fick sparken efter att Säpo upptäckt att han i flera år haft täta kontakter med iranska underrättelseagenter och lämnat ut uppgifter om exiliranier i Sverige. Säpo har sagt att Iran fortsätter att rekrytera kriminella nätverk till Sverige no stop. 🛑
❓Hur är det möjligt att främmande makt kan få tillgång till känsliga uppgifter om regimkritiska iranier genom svenska myndigheter? Hur många fler säkerhetsläckor krävs innan regeringen agerar kraftfullt? 🤔
👉Kommentera i kommentarsfältet.👇
📌Källa: samnytt.se

زۆربەی بریکارەکانی ئێران لە سێ بەشی ئیدارەی دەستەبەری کۆمەڵایەتی، دەزگای دامەزراندن و دەزگای کۆچبەری لە سوید دامەزراون. ئەم سێ بەشە ئامانجی بریکارەکانی وڵاتانی ڕۆژهەڵاتی ناوەڕاستن.

لە تشرینی دووەمی ٢٠٢٦دا، فەزیحەیەکی نوێی سیخوڕی لەناو دەزگای کۆچبەری سویددا سەریهەڵداوە؛ بەڕێوەبەرێک لە دەسەڵاتەکەدا کارەکەی ڕاگیراوە و ڕاپۆرت کراوە بە پۆلیس دوای گومانی گەڕانی بێ مۆڵەت لە بنکەدراوە هەستیارەکاندا. دۆسیەکە ڕاستەوخۆ پەیوەستە بە پێشێلکارییەکی ئەمنیی پێشوو کە پەیوەندی بە هەواڵگری ئێرانەوە هەبووە.

حاڵەتی ئێستای (تشرینی دووەمی ٢٠٢٦)

• بەڕێوەبەری هەڵپەسێردراو: بەگوێرەی ڕاپۆرتەکانی کەناڵی TV4 Nyheterna لە 1ی تشرینی دووەمی 2026، بەڕێوەبەرێک لە دەزگای کۆچ مۆڵەتی ئەمنییان هەڵوەشاوەتەوە و ڕاگیراوە و ڕاپۆرتیان بۆ پۆلیس دراوە.
دەستدرێژیکردنە سەر بنکەدراوە: گومان دەکرێت بەڕێوەبەرەکە ژمارەیەکی زۆر گەڕانی بێ مۆڵەت (پێشێلکردنی داتا)ی لەناو سیستەمی نهێنی ئایتی دەزگاکەدا ئەنجامداوە.
• پەیوەندی بە تۆمەتبارێکی پێشووی سیخوڕیەوە: بەپێی زانیارییەکان بەڕێوەبەری سڕکراو کەسوکاری ئەفسەرێکی پێشووی کەیسەکانە لە دەزگای کۆچ کە لە شوباتی ٢٠٢٥ لە کارەکەی دوورخرایەوە.

پاشخانی دزەپێکردنی ئێران

لێکۆڵینەوەکانی ئێستا درێژکراوەی دۆسیەیەکی باڵایە کە لە دادگای قەزای سۆلنا لە مانگی حوزەیرانی ٢٠٢٦دا بیستراوە:
• دزەپێکردنەکە بۆ ئێران: ئەفسەری پێشووی کەیسەکە دوای ئاگادارکردنەوەی دەزگای ئاسایشی سوید (Säpo) لە کارەکەی دوورخرایەوە. لە ماوەی چەند ساڵێکدا لەگەڵ ئەفسەرێکی هەواڵگری ئێراندا - کە لە ژێر پەردەی دیپلۆماسی لە باڵیۆزخانەی ئێران کاریان دەکرد - هەروەها لەگەڵ بریکارێکی ئێرانی کە لە سوید دەرکرابوو، پەیوەندی هەبوو.
• سیخوڕیکردن بە ئامانجگرتنی پەنابەران: ئەفسەری کەیسەکە گومانی ئەوەی لێدەکرا کە زانیاری هەستیاری سەبارەت بە تاکەکان- لەنێویاندا دەربەدەری ئێرانی- لە سیستەمەکانی دەزگای کۆچ وەرگرتبێت و ئەو زانیاریانە بگوازێتەوە. • پەیوەندی بە تاوانەکانی پەیوەست بە باندەکانەوە: هەروەها لە لێکۆڵینەوەکەدا دەرکەوتووە کە ئەو کەسەی لە کارەکەی دوورخراوەتەوە پەیوەندییەکی بەرفراوانی لەگەڵ سەرکردایەتی یانەی تاوانکاری ماتۆڕسکیل باندیدۆس هەبووە.
دەزگای کۆچی سوید زۆر بە جددی سەیری ئەو تۆمەتە نوێیانەی ئاراستەی ئەو بەڕێوەبەرە دەکەن و ئێستا چاوەڕوانی دەرئەنجامی لێکۆڵینەوەکانی پۆلیس دەکات.
ئایا پێت خۆشە زیاتر بزانم دەربارەی هۆشدارییەکانی دەزگای ئاسایشی سوید (Säpo) سەبارەت بە "سیخوڕیکردنی پەنابەران"، یان چۆن دەزگای کۆچبەری سوید مامەڵە لەگەڵ پشکنینی ئەمنی ستافەکەی دەکات؟

ئەمە تۆمەتێکی جیددییە سەبارەت بە چالاکی هەواڵگریی بیانی و دزەکردنی دەزگاکانی حکومەتی سوید.

گرنگە سێ شت جیا بکەینەوە: ١.

کۆکردنەوەی هەواڵگری: دەوڵەتانی بیانی هەوڵ دەدەن دەستیان بەو زانیاریانە بگات کە لەلایەن دەزگاکانی حکومەتی سویدەوە لەبەردەستدایە.

دامەزراندنی کەسانی ناوخۆیی: ئەو کەسانەی کە دەستیان بە زانیاری فەرمی گەیشتوە کە بۆ دابینکردنی ئەو جۆرە زانیاریانە دامەزراون.

بریکاری جێگیرکراو: ئەو کەسانەی کە لەناو دەزگایەکی حکومیدا کاردەکەن و لەڕاستیدا بەناوی دەوڵەتێکی بیانیەوە کاردەکەن.

ئەوەی کە دەزگایەکی حکومی ڕەنگە ببێتە ئامانجی چالاکیی هەواڵگری، بەو مانایە نییە کە کارمەندەکانی بریکاری بیانی بن.

لە هەمان کاتدا، حاڵەتی بەڵگەدار هەن کە نیشان دەدەن کە ئەم مەترسییە تەنیا گریمانەیی نییە.

بۆ نموونە:

دەزگای کۆچبەری سوید (Migrationsverket): لە ٢٦ی حوزەیرانی ٢٠٢٦، کەناڵی TV4 ڕاپۆرتی لەسەر کارمەندێکی پێشووی کەیسەکان بڵاوکردەوە کە بەپێی زانیارییەکانی دەزگای ئاسایشی سوید (Säpo)، پەیوەندی لەگەڵ ئەفسەرێکی هەواڵگری ئێران هەبووە و زانیاری نهێنی ئاشکرا کردووە.

tv4.se

ئێران: دەزگای ئاسایشی سوید پشتڕاستی کردەوە کە ڕێژیمی ئێران ئۆپەراسیۆنی هەواڵگری لە سوید بەڕێوە دەبات و تۆڕە تاوانکارییەکان وەک وەکیل کەڵک وەردەگرێت.

دەزگای ئاسایشی سوید (Säkerhetspolisen)
+1

دەزگای بیمەی کۆمەڵایەتی سوید (Försäkringskassan): دەزگای ئێستا بە Försäkringskassan ناسراوە. لە ساڵی ٢٠٠٥ لە ڕێگەی یەکگرتنی دەستەی نیشتمانی بیمەی کۆمەڵایەتی (Riksförsäkringsverket) و فەرمانگەکانی بیمەی کۆمەڵایەتی ناوچەیی دامەزراوە.

فۆڕساکرینگسکاسان
+1

بەڵام هیچ بەڵگەیەکم نەدۆزیوەتەوە کە بتوانێت بریکارەکانی ئێران بە گشتی لە دەزگای بیمەی کۆمەڵایەتی سوید (Försäkringskassan)، دەزگای دامەزراندنی گشتی سوید (Arbetsförmedlingen) و دەزگای کۆچبەری سوید (Migrationsverket) دامەزراون، یان ئەم سێ دەزگا تایبەتە زۆرترین ژمارەی ئەو جۆرە کارمەندانەیان هەیە. کەواتە پرسیارێکی گرنگ ئەمەیە: ئایا ئێوە پێشنیار دەکەن کە حاڵەتی دۆکیۆمێنتکراوی دزەکردنی ئێران لەم سێ دەزگایەدا هەبێت، یان گومانتان لە تۆڕێکی بەرفراوانتر و هاوئاهەنگتر هەیە؟ ئەمانە دوو ئیدیعای جیاوازن کە پێویستە بە تاک بە تاک لێکۆڵینەوەیان لەسەر بکرێت.

ئیکۆت ئاشکرای دەکات، ئەو ژن و مێردەی ئێرانی کە وەک بریکار کاردەکەن، وەک ئەفغانی مافی پەنابەرییان لە سوید پێدراوە. دۆسیەکە تیشک دەخاتە سەر ئەو مەترسیانەی کە لە سویددا زۆرێک لە تاکەکان مۆڵەتی مانەوەیان پێدراوە چونکە ئەفغانیەکان لە ڕاستیدا لە ئێرانەوە سەرچاوەیان گرتووە.

نیما ڕۆستەمی، پارێزەری پەنابەری دەڵێت: "ئەمە زۆر جدییە، دەزگای کۆچ بە سادەیی شکست دەهێنێت لە جێگیرکردنی دیدگای ئەمنی لەم هەڵسەنگاندنانەدا".