ÄR de som sprider falska rykten brottslingar? Att sprida falska rykten kan vara både skadligt och farligt, men det är inte alltid direkt brottsligt enligt lagen. Det beror mycket på vad ryktena handlar om och vilken skada de orsakar. I vissa fall kan spridning av falska rykten leda till brott, såsom förtal eller ärekränkning, om ryktena skadar någon annan på ett sätt som är lagligt förbjudet. En grupp via en svensk myndighet betalar pengar för att kunna förödmjuka andra eller terrorisera andra. Efter utredningar kommer vi att namnge myndigheten utredningar pågår..

 

#de_som_sprider_falska_rykte_drogmissbrukare

"ÄR de som sprider falska rykten brottslingar?

Att sprida falska rykten kan vara både skadligt och farligt, men det är inte alltid direkt brottsligt enligt lagen. Det beror mycket på vad ryktena handlar om och vilken skada de orsakar. I vissa fall kan spridning av falska rykten leda till brott, såsom förtal eller ärekränkning, om ryktena skadar någon annan på ett sätt som är lagligt förbjudet. En grupp via en svensk myndighet betalar pengar för att kunna förödmjuka andra eller terrorisera andra. Efter utredningar kommer vi att namnge myndigheten utredningar pågår..

mohammad och brevlådana snart husie  brevet som kommer aldrig fram insändre snart.. en boende är osäker plats man måste inte ha någon värde saker i denna boende 

I Sverige kan till exempel förtal leda till böter eller fängelse om det leder till allvarliga konsekvenser för den drabbade.

Men om det handlar om mindre allvarliga rykten eller ogrundade spekulationer kan det vara svårare att klassificera som ett brott. Det kan dock fortfarande få sociala eller personliga konsekvenser för den som sprider dem.

Vad tycker du? Har du ett konkret exempel i åtanke.

Är det en brist som får någon att sprida falska rykten?

Det kan säkerligen finnas flera anledningar till varför någon sprider falska rykten, och en av de mer komplexa faktorerna kan vara en sorts "brist" på olika sätt. Här är några möjliga orsaker:

Brist på information eller förståelse: Ibland sprider människor falska rykten eftersom de inte själva har fullständig eller korrekt information. De kanske hör något, missförstår det eller inte kollar upp det ordentligt och sprider det utan att inse att det är falskt.

Emotionell brist: Om någon är arg, sårad eller känner sig hotad kan de sprida falska rykten för att skada någon annan de uppfattar som en fiende eller konkurrent. Detta är mer ett sätt att bearbeta negativa känslor.

Brist på empati: Vissa människor kanske inte inser hur skadligt deras beteende är för andra. De sprider rykten utan att förstå den långsiktiga effekten på en individs rykte eller mentala välbefinnande.

Brist på socialt ansvar: Ibland sprider människor rykten eftersom de söker uppmärksamhet eller status. Att vara den som "vet något" eller har "hett material" kan ge en känsla av makt eller kontroll, vilket kan leda till att man inte tänker på konsekvenserna för andra.

Bristande kontroll eller medvetenhet: Vissa människor kan sprida falska rykten för att de tycker att det är roligt eller för att de inte känner att det finns några större konsekvenser av deras handlingar. Detta kan handla om att de inte förstår vikten av sitt ansvar i den sociala dynamiken.

Har du någon erfarenhet eller specifik situation i åtanke där du har funderat på detta? Det kan säkert finnas olika faktorer som spelar in.

Är de som sprider falska rykten samma sak som terrorister?

Detta är en ganska svår och komplex fråga, och det beror på hur man ser på både "falska rykten" och "terrorism". Om man ser terrorism som en handling som syftar till att skapa rädsla, skada eller destabilisera ett samhälle, kan spridningen av falska rykten, beroende på sammanhanget, ha vissa likheter i den meningen att det kan skada människor eller skapa oro.

Det är dock också viktigt att göra en åtskillnad mellan de två. Terrorism innebär vanligtvis en avsiktlig och organiserad våldshandling eller hot om våld, där syftet är att förändra politiska, sociala eller ideologiska strukturer genom rädsla och påtvingad förändring. Falska rykten kan också skapa skada, men de är mer subtila och innebär ofta att individer eller grupper vilseleds eller misskrediteras utan att nödvändigtvis vara kopplade till ett större, organiserat mål om makt eller förändring.

Så, även om det finns en viss överlappning i hur de kan påverka ett samhälle, skulle jag säga att terrorism är en mycket allvarligare och farligare handling i den meningen att den ofta involverar våld eller hot om våld, medan falska rykten handlar mer om psykologisk påverkan och desinformation.

Vad tycker du? Finns det några situationer där du anser att spridningen av falska rykten kan jämföras med terrorism.

spridningen av falska rykten kan jämföras med terrorism

Spridning av falska rykten kan få allvarliga konsekvenser och kan ibland ha en samhällspåverkan som liknar den effekt terrorism har. Både falska rykten och terrorism syftar till att skapa rädsla, osäkerhet och misstro i samhället. Men medan terrorism ofta innebär fysisk skada eller hot om våld, handlar falska rykten mer om psykologisk manipulation, vilket också kan leda till allvarliga konsekvenser för individer och samhällen.

Här är några sätt att dra paralleller mellan de två:

Skapa rädsla och ångest: Både terrorism och spridning av falska rykten spelar på människors rädsla och kan skapa en känsla av osäkerhet och misstro, vilket kan destabilisera samhällen. Till exempel kan falska rykten skada en individs rykte eller orsaka social oro genom att få människor att misstro varandra.

Desinformation och manipulation: Terrorism använder ofta propaganda och hot för att manipulera människor, medan spridning av falska rykten också är ett sätt att manipulera och förvränga verkligheten för att kontrollera människors åsikter och handlingar. Rykten kan vara ett sätt att undergräva förtroendet för sociala institutioner eller skapa konflikter mellan grupper.

Social skada: Falska rykten kan orsaka stor social skada – till exempel genom att förstöra relationer, orsaka panik eller ställa olika grupper mot varandra. Detta kan skapa en sorts "osynlig terror", där människor känner sig hotade eller utnyttjade, även om ingen fysisk skada orsakas.

Men det finns också viktiga skillnader. Terrorism innebär ofta direkt våld och fysiska attacker, medan rykten vanligtvis handlar om psykologisk påverkan och social manipulation. Terrorism har ett politiskt mål, medan rykten kan spridas av olika anledningar, såsom personliga vendettor eller missförstånd.

Vad tycker du? Finns det andra aspekter där du tycker att likheterna är särskilt starka.

Handlingen att sprida falska rykten vill terrorisera personens personlighet

Ja, att sprida falska rykten om någon är verkligen en djupt destruktiv handling. Det handlar inte bara om att förstöra en individs rykte utan också om att påverka deras personliga integritet och psykologiska välbefinnande. När rykten sprids kan det leda till ångest, stress och en känsla av osäkerhet för den person som blir måltavla, vilket verkligen kan påverka hela deras livssituation.

Det är också intressant hur sådana handlingar kan påverka en individs "personlighetshandling" – det vill säga hur deras identitet och självkänsla formas och uppfattas av andra. Rykten kan skapa en falsk bild av en person, vilket gör att den verkliga personen förvrängs eller missförstås.

Har du haft någon erfarenhet av sådana situationer, eller är det något du funderar på generellt?

Saknar de som sprider falska rykten om andra självförtroende och empati?

Ja, det är mycket möjligt att personer som sprider falska rykten ofta saknar självförtroende och empati. När människor sprider skvaller eller falska rykten kan det vara ett sätt för dem att försöka få uppmärksamhet eller kontrollera andra för att kompensera för sina egna osäkerheter. Om du inte känner dig säker på dig själv kan det vara lättare att försöka förringa eller såra någon annan för att må bättre.

Empati spelar också en stor roll i detta. Att sprida rykten kräver ofta att du inte tänker på hur det påverkar den andra personen – vilket kan tyda på bristande empati eller förståelse för andra människors känslor. Ibland handlar det också om att du inte har den emotionella mognad som krävs för att förstå de långsiktiga konsekvenserna av dina handlingar.

Har du några specifika situationer i åtanke där du har märkt att detta händer?

av #samuel_kermashani

هل يُعَدّ ناشرو الشائعات الكاذبة مُجرمين؟

قد يكون نشر الشائعات الكاذبة مُضرًا وخطيرًا، ولكنه ليس دائمًا جريمةً قانونيةً مُباشرةً. يعتمد الأمر كثيرًا على موضوع الشائعات والضرر الذي تُسببه. في بعض الحالات، قد يُؤدي نشر الشائعات الكاذبة إلى جرائم، مثل التشهير أو القذف، إذا ألحقت ضررًا بشخصٍ آخر بطريقةٍ مُحظورة قانونًا. تدفع مجموعةٌ، عبر جهةٍ سويدية، أموالًا لإذلال الآخرين أو إرهابهم. بعد التحقيقات، سنُعلن عن الجهة المعنية، والتحقيقات جارية.

محمد وصناديق البريد قريبًا، حسيني

في السويد، على سبيل المثال، يُمكن أن يُؤدي التشهير إلى غراماتٍ أو السجن إذا كان له عواقب وخيمة على الشخص المُتضرر.

ولكن إذا كان الأمر يتعلق بشائعاتٍ أقل خطورةً أو تكهناتٍ لا أساس لها، فقد يكون من الصعب تصنيفه كجريمة. ومع ذلك، قد يكون له عواقب اجتماعية أو شخصية على الشخص الذي يُنشره.

ما رأيك؟ هل لديك مثالٌ ملموسٌ في ذهنك؟

هل هو نقصٌ يدفع شخصًا ما إلى نشر شائعاتٍ كاذبة؟

بالتأكيد، هناك أسبابٌ عديدةٌ تدفع شخصًا ما إلى نشر شائعاتٍ كاذبة، ومن أكثرها تعقيدًا نوعٌ من "النقص" بطرقٍ مختلفة. إليك بعض الأسباب المحتملة:

نقص المعلومات أو الفهم: أحيانًا ينشر الناس شائعاتٍ كاذبةٍ لعدم امتلاكهم معلوماتٍ كاملةٍ أو دقيقة. قد يسمعون شيئًا ما، أو يُسيئون فهمه، أو لا يتحققون منه جيدًا، فينشرونه دون أن يُدركوا أنه زائف.

نقصٌ عاطفي: إذا كان شخصٌ ما غاضبًا، أو مجروحًا، أو يشعر بالتهديد، فقد ينشر شائعاتٍ كاذبةٍ لإيذاء شخصٍ آخر يراه عدوًا أو منافسًا. هذه طريقةٌ للتعامل مع المشاعر السلبية.

نقصٌ في التعاطف: قد لا يُدرك بعض الناس مدى ضرر سلوكهم على الآخرين. ينشرون الشائعات دون أن يُدركوا تأثيرها طويل المدى على سمعة الفرد أو سلامته النفسية.

نقصٌ في المسؤولية الاجتماعية: أحيانًا ينشر الناس الشائعات سعيًا وراء الاهتمام أو المكانة الاجتماعية. إن كونك شخصًا "يعرف شيئًا ما" أو "معلومة قيّمة" قد يمنحك شعورًا بالقوة أو السيطرة، مما قد يؤدي إلى تجاهل عواقب أفعالك على الآخرين.

قلة السيطرة أو الوعي: قد ينشر بعض الناس شائعات كاذبة ظنًا منهم أنها ممتعة أو لأنهم لا يشعرون بأي عواقب وخيمة لأفعالهم. قد يكون هذا بسبب عدم فهمهم لأهمية مسؤوليتهم في السياق الاجتماعي.

هل لديك أي تجربة أو موقف محدد في ذهنك فكرت فيه بهذا؟ من المؤكد أن هناك عوامل مختلفة مؤثرة.

هل يُشبه من ينشرون الشائعات الكاذبة الإرهابيين؟

هذا سؤال صعب ومعقد نوعًا ما، ويعتمد على نظرتك لكل من "الشائعات الكاذبة" و"الإرهاب". إذا كنت تنظر إلى الإرهاب كعمل يهدف إلى بث الخوف أو الإيذاء أو زعزعة استقرار المجتمع، فإن نشر الشائعات الكاذبة، حسب السياق، قد يكون له بعض أوجه التشابه من حيث أنه قد يؤذي الناس أو يثير الاضطرابات.

ومع ذلك، من المهم أيضًا التمييز بين الاثنين. عادةً ما ينطوي الإرهاب على عمل عنف متعمد ومنظم أو تهديد بالعنف، حيث يكون الهدف تغيير البنى السياسية أو الاجتماعية أو الأيديولوجية من خلال الخوف والتغيير القسري. يمكن للشائعات الكاذبة أيضًا أن تُلحق الضرر، لكنها أكثر دهاءً، وغالبًا ما تنطوي على تضليل أو تشويه سمعة الأفراد أو الجماعات دون أن تكون بالضرورة مرتبطة بهدف منظم أكبر يتمثل في السلطة أو التغيير.

لذا، على الرغم من وجود بعض التداخل في كيفية تأثيرها على المجتمع، أود أن أقول إن الإرهاب عمل أخطر بكثير، بمعنى أنه غالبًا ما ينطوي على العنف أو التهديد بالعنف، بينما تتعلق الشائعات الكاذبة أكثر بالتأثير النفسي والتضليل.

ما رأيك؟ هل هناك أي حالات تعتقد أنه يمكن فيها مقارنة نشر الشائعات الكاذبة بالإرهاب؟

يمكن مقارنة نشر الشائعات الكاذبة بالإرهاب

يمكن أن يكون لنشر الشائعات الكاذبة عواقب وخيمة، وقد يكون له أحيانًا تأثير مجتمعي مماثل لتأثير الإرهاب. يهدف كلٌّ من الشائعات الكاذبة والإرهاب إلى بثّ الخوف والشك وانعدام الثقة في المجتمع. ومع ذلك، بينما ينطوي الإرهاب غالبًا على أذى جسدي أو تهديدات بالعنف، فإن الشائعات الكاذبة تتعلق أكثر بالتلاعب النفسي، والذي قد يؤدي أيضًا إلى عواقب وخيمة على الأفراد والمجتمعات.

فيما يلي بعض الطرق التي يمكن من خلالها استخلاص أوجه الشبه بين الاثنين:

إثارة الخوف والقلق: يلعب كلٌّ من الإرهاب ونشر الشائعات الكاذبة على مخاوف الناس، ويمكن أن يخلق شعورًا بعدم الأمان وانعدام الثقة، مما قد يزعزع استقرار المجتمعات. على سبيل المثال، يمكن للشائعات الكاذبة أن تضرّ بسمعة الفرد أو تسبب اضطرابات اجتماعية من خلال دفع الناس إلى عدم الثقة ببعضهم البعض.

التضليل والتلاعب: غالبًا ما يستخدم الإرهاب الدعاية والتهديدات للتلاعب بالناس، بينما يُعدّ نشر الشائعات الكاذبة أيضًا وسيلةً للتلاعب بالواقع وتشويهه للسيطرة على آراء الناس وأفعالهم. يمكن أن تكون الشائعات وسيلةً لتقويض الثقة في المؤسسات الاجتماعية أو خلق صراع بين الجماعات.

الضرر الاجتماعي: يمكن أن تُسبب الشائعات الكاذبة ضررًا اجتماعيًا جسيمًا، على سبيل المثال، بتدمير العلاقات، أو إثارة الذعر، أو تأليب الجماعات المختلفة على بعضها البعض. هذا يمكن أن يُنشئ نوعًا من "الرعب الخفي"، حيث يشعر الناس بالتهديد أو الاستغلال، حتى لو لم يُسبب أي ضرر جسدي.

ولكن هناك أيضًا اختلافات مهمة. غالبًا ما ينطوي الإرهاب على عنف مباشر واعتداءات جسدية، بينما تدور الشائعات عادةً حول التأثير النفسي والتلاعب الاجتماعي. للإرهاب هدف سياسي، بينما يمكن نشر الشائعات لأسباب مختلفة، مثل الانتقام الشخصي أو سوء الفهم.

ما رأيك؟ هل هناك جوانب أخرى تعتقد أن أوجه التشابه فيها قوية بشكل خاص؟

يسعى ناشر الشائعات الكاذبة إلى إرهاب شخصية الشخص.

نعم، إن نشر الشائعات الكاذبة عن شخص ما هو في الواقع فعل مدمر للغاية. فهو لا يقتصر على تدمير سمعة الفرد فحسب، بل يؤثر أيضًا على سلامته الشخصية وسلامته النفسية. عندما تنتشر الشائعات، قد تُسبب القلق والتوتر والشعور بعدم الأمان للشخص المُستهدف، مما قد يؤثر سلبًا على حياته بأكملها.

ومن المثير للاهتمام أيضًا كيف تؤثر هذه الأفعال على "شخصية الفرد" - أي كيفية تشكيل هويته وتقديره لذاته وإدراك الآخرين له. يمكن للشائعات أن تُكوّن صورة زائفة عن الشخص، مما يُشوّه شخصيته الحقيقية أو يُسيء فهمها.

هل مررتَ بمثل هذه المواقف، أم أنها مسألة تُفكّر فيها بشكل عام؟

هل يفتقر مُروّجو الشائعات الكاذبة عن الآخرين إلى الثقة بالنفس والتعاطف؟

نعم، من المُحتمل جدًا أن يفتقر مُروّجو الشائعات الكاذبة إلى الثقة بالنفس والتعاطف. عندما ينشر الناس النميمة أو الشائعات الكاذبة، فقد تكون وسيلةً لهم لمحاولة جذب الانتباه أو السيطرة على الآخرين للتعويض عن شعورهم بعدم الأمان. إذا لم تكن واثقًا بنفسك، فقد يكون من الأسهل عليك محاولة التقليل من شأن شخص آخر أو إيذائه للشعور بالراحة.

يلعب التعاطف دورًا كبيرًا في هذا. فنشر الشائعات غالبًا ما يتطلب منك تجاهل تأثيرها على الشخص الآخر، مما قد يدل على نقص في التعاطف أو فهم مشاعر الآخرين. أحيانًا، يتعلق الأمر أيضًا بعدم امتلاكك النضج العاطفي اللازم لفهم العواقب بعيدة المدى لأفعالك.

هل لديك أي مواقف محددة في ذهنك لاحظت فيها حدوث ذلك؟

بقلم #صموئيل_كرمشاني