SÄPO-chefen redogör utländska staters underrättelseverksamhet i Sverige.

SÄPO-chefen redogör utländska staters underrättelseverksamhet i Sverige. Han tar upp de konventionella metoderna för underrättelseaktiviteter. Dessa aktiviteter kan givetvis genom säkerhetshöjande åtgärder motverkas. Däremot finns ingen större medvetenhet för hotet från extrema miljöer, framför allt från islamismen.

Än starkare hot mot Sveriges säkerhet utgör muslimska jihadister och politisk islam. Denna typ av hot är extremt farligt och oerhört svårt att motverka. Aktiviteter av denna typ ser annorlunda ut.

Sverige har utan tillfredsställande kontroll beviljat uppehållstillstånd för individer som är upprymda av Västhatet och islamisk extremism. De svenska regeringarna har i åratal med mångkulturalism som mål finansierat muslimska extrema individer/församlingar och relativiserat framväxten av politisk islam. Denna politik må vara omedveten men välunderbyggt och nogräknat.

Varför inser inte våra politiker risken med detta fenomen!

En möjlig förklaring är att Sverige är så pass färgad av respekten för mänskliga rättigheter (EKMR) och har i god tro blivit infiltrerad av utländska muslimska missionärer. Dessa missionärer har hittat ett kryphål i den svenska demokratin, EKMR- däribland religionsfrihet som svepskäl. Svenska myndigheter har i åratal, medvetet och med skattemedel bl.a. via Myndigheten för stöd för trossamfund finansierat politisk islam samt utdelat bidrag för instiftandet av islamiskt religiösa friskolor. Dessa stöd har utdelats utan demokrati- och jämställdhetsperspektivet.

En annan möjlig förklaring är att Sveriges samtliga regeringar i globlistisk anda låtit utländska lobbyister, utan tillfredsställande säkerhetsaspekter och demokratikriterier, få alltmer framträdande positioner i olika institutioner och tankesmedjor. Dessa individer har i sin tur påverkat den svenska opinionen i främmande makters fördel. Inte sällan styrs de tänkta länderna av korrupta makthavare och i vissa fall av politisk islam.

Enligt internationella rapporter sticker tre länder i detta avseende ut, Ryssland, Kina och Iran. Ryssland och Kina ägnar sig åt konventionell underrättelseverksamhet. Iran är däremot ett sådant land som lägger ner påtalade stora resurser såväl beträffade konventionella metoder som utnyttjandet av lobbyister samt regimtrogna shia islamister. Även svenska journalister och politiker omedvetet går på den iranska statens propaganda och på detta sätt får Iran politisk påverkan även i Sverige. Genom dessa lobbyister motverkas även iraniers demokratisträvan. Detta är extremt farligt hot och kräver omfattande, förändrade säkerhetsrutiner samt modifiering av asyl- och migrationskontroll. I detta avseende är givetvis EU-samverkan nödvändigt.