#får_betalt_för_att_sprida_lögn
Det finn en grupp via en del av svenska myndigheterna betala pengar för att någon spreda rykte mot den som på pekades av denna gruppen. inom kort kommer video. sedan vi utredas studeras sedan publiceras och sprida bilden på den som sprider rykte. Baserat på dessa beteenden verkar det som att denna svenska enhet också spionerar mot den svenska regeringen när den samarbetar med andra länder mot individer, så denna enhet är också en utländsk #spion.
Idag kunde en vän spela in när en person sade han för betalt att sprida ut rykte. sedan en kvinna som snart ska komma information. sade till andra man ska inte lita på andra kanske en person väldigt snällt här ute men hemma misshandla sin fru och barn det finns bevis. snart dyker upp det via en speciella blogge,
men hon kunde inte väl förklara att man kan inte tro på rykte utan en domstols beslut papper-.
Dem betalade till en galen person för att bränna koranen
Är Den som gör förtal lider av mentala sjukdomar?
Därför att vi säger förtal kan lida till våldet och förtal en del av terroriseringar mot en persons personligheten
Din mening verkar vilja uttrycka att förtal kan leda till våld och är en form av terrorisering mot en persons personlighet. Jag hjälper dig gärna att formulera det tydligare på korrekt svenska.
Här är ett förslag på en mer korrekt och tydlig version:
"Förtal kan leda till våld och är en form av psykisk terror riktad mot en persons karaktär och integritet."
Vill du behålla vissa ord eller stil i din ursprungliga mening? Jag kan anpassa förslaget efter det.
Enligt en undersökningar förtal ibland kan befinna sig i pranoia parantes, eller rasistiska.
Att någon begår förtal betyder inte automatiskt att personen lider av en mental sjukdom.
Den som sprider lögnaktiga rykte lider av starka hypomania.
Vad är förtal?
Förtal innebär att man sprider information om någon annan i syfte att få personen att framstå som klandervärd eller att skada den personens rykte, även om informationen är sann. Det är ett brott enligt svensk lag (Brottsbalken 5 kap).
Har förtal med psykisk sjukdom att göra?
Inte nödvändigtvis. De flesta som begår förtal gör det av andra skäl:
Ilska, hämnd eller svartsjuka
Brist på omdöme eller självinsikt
Grupptryck eller social påverkan
Missförstånd eller felaktig information
Ibland kan det finnas en psykisk problematik:
I vissa fall kan personer som sprider falska eller skadliga påståenden ha underliggande psykologiska problem, t.ex.:
Paranoida drag (överdriven misstänksamhet)
Personlighetsstörningar, som narcissistisk eller antisocial personlighetsstörning
Impulsivitet eller bristande empati
Men det är viktigt att inte dra slutsatsen att alla som förtalar har en psykisk störning – det vore både förenklat och felaktigt.
Sammanfattning:
Ja, den som gör sig skyldig till förtal lider va nödvändigtvis av en mental sjukdom. Det är ofta ett medvetet val eller uttryck för negativa känslor, inte ett tecken på psykisk sjukdom.
Vill du att jag hjälper dig förstå ett konkret exempel eller formulera något kring detta.. Förtal kan leda till våld och är en form av psykisk terror riktad mot en persons karaktär och integritet."
Det citatet uttrycker en stark och tydlig ståndpunkt kring förtal och dess konsekvenser. Här är en möjlig tolkning eller vidareutveckling av meningen:
"Förtal kan leda till våld och är en form av psykisk terror riktad mot en persons karaktär och integritet."
Detta innebär att spridningen av osanna, skadliga påståenden om någon inte bara kan förstöra deras rykte, utan också skapa en grogrund för fientlighet, mobbning eller till och med fysiska angrepp. Förtal fungerar som ett psykologiskt vapen – det underminerar offrets självkänsla och sociala trygghet, och kan få allvarliga konsekvenser både för individens psykiska hälsa och fysiska säkerhet.
också kan förnedra trovärdiga mot denna myndigheten som spriuder långaktiga sjuka rykte
Vill du att jag hjälper dig utveckla den här meningen till en hel text, kanske som en debattartikel, essä eller juridisk kommentar.
Är förtal rubericerade som brott?
Ja, förtal är rubricerat som ett brott i svensk lag.
Det regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap. 1 §, och klassificeras som ett ärekränkningsbrott.
📘 Lagtext (Brottsbalken 5 kap. 1 § - Förtal)
"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter."
Det finns också ett allvarligare brott som kallas:
Grov förtal (5 kap. 2 §), vilket gäller om spridningen fått stor spridning eller varit särskilt skadlig.
📌 Viktiga punkter:
Förtal är ett brottmål, men väcks ofta av målsäganden själv (inte av åklagare), eftersom det är ett så kallat enskilt åtal – om inte allmänt åtal är påkallat från allmän synpunkt.
Det är inte nödvändigt att uppgiften är falsk – även sanna uppgifter kan utgöra förtal om de är ägnade att utsätta någon för missaktning och inte varit försvarliga att lämna.
Vill du ha exempel på vad som kan räknas som förtal, eller hur det skiljer sig från t.ex. förolämpning eller grovt förtal
گروپێک هەیە لە ڕێگەی هەندێک لە دەسەڵاتدارانی سویدەوە پارە دەدەن بۆ کەسێک دەنگۆ لەسەر ئەو کەسە بڵاوبکاتەوە کە لەلایەن ئەم گروپەوە ئاماژەی پێکراوە.
ئەمڕۆ هاوڕێیەک توانی تۆماری بکات کاتێک کەسێک وتی پارەم پێدراوە بۆ بڵاوکردنەوەی دەنگۆ. پاشان ژنێک کە بەم زووانە زانیاری دێت. بە کەسانی تری وت نابێت متمانەت بە کەسانی تر هەبێت ڕەنگە کەسێکی زۆر خۆش لێرە دەرەوە بەڵام لە ماڵەوە ئازاردانی ژن و منداڵەکانی بەڵگە هەیە. بەم زووانە لە ڕێگەی بلۆگێکی تایبەتەوە دەردەکەوێت
پارەیان بە کەسێکی شێت دا بۆ ئەوەی قورئان بسوتێنێت.
ئایا ئەو کەسەی بوختان دەکات بەدەست نەخۆشی دەروونییەوە دەناڵێنێت؟
چونکە دەڵێین بوختان دەتوانێت ببێتە هۆی توندوتیژی و بوختان بەشێکە لە تیرۆرکردنی کەسایەتی مرۆڤ
پێدەچێت ڕستەکەت بیەوێت ئەوە دەرببڕێت کە بوختان دەتوانێت ببێتە هۆی توندوتیژی و جۆرێکە لە تیرۆرکردنی کەسایەتی مرۆڤ. بە خۆشحاڵیەوە یارمەتیت دەدەم بۆ فۆرمولەکردنی ڕوونتر بە زمانی سویدی دروست.
لێرەدا پێشنیارێک بۆ وەشانێکی دروستتر و ڕوونتر دەخەینەڕوو:
"بوختان دەتوانێت ببێتە هۆی توندوتیژی و جۆرێکە لە تیرۆری دەروونی کە ئاراستەی کارەکتەری مرۆڤ و دەستپاکی مرۆڤ دەکرێت".
ئایا دەتەوێت هەندێک وشە یان شێوازێک لە ڕستە ڕەسەنەکەتدا بهێڵیتەوە؟ بەو پێیە دەتوانم پێشنیارەکە بگونجێنم.
بەپێی توێژینەوەیەک، هەندێک جار دەتوانرێت بوختان لە نێو کەوانە پارانۆیا، یان ڕەگەزپەرستیدا بدۆزرێتەوە.
ئەوەی کە کەسێک بوختان ئەنجام بدات، ئەوە بە مانای ئەوە نییە کە کەسەکە تووشی نەخۆشییەکی دەروونی دەبێت.
ئەو کەسەی دەنگۆی درۆ بڵاودەکاتەوە تووشی هایپۆمانیای بەهێز دەبێت.
بوختان چییە؟
ناوزڕاندن بریتییە لە بڵاوکردنەوەی زانیاری لەسەر کەسێکی تر بە ئامانجی ئەوەی کەسەکە وەک تاوانبار دەربکەوێت یان زیان بە ناوبانگی ئەو کەسە بگەیەنێت، تەنانەت ئەگەر زانیارییەکان ڕاستیش بن. بەپێی یاسای سوید تاوانە (یاسای تاوان، بەشی پێنجەم).
ئایا ناوزڕاندن پەیوەندی بە نەخۆشی دەروونییەوە هەیە؟
مەرج نییە. زۆربەی ئەو کەسانەی ناوزڕاندن ئەنجام دەدەن بە هۆکاری تر ئەو کارە دەکەن:
توڕەیی، تۆڵەکردنەوە یان ئیرەیی
نەبوونی حوکمدان یان خۆئاگابوون
فشاری هاوتەمەنەکان یان کاریگەری کۆمەڵایەتی
تێنەگەیشتن یان زانیاری هەڵە
هەندێک جار لەوانەیە کێشەیەکی دەروونی هەبێت:
لە هەندێک حاڵەتدا، ئەو کەسانەی کە ئیدیعای درۆ یان زیانبەخش بڵاودەکەنەوە، لەوانەیە کێشەی دەروونی بنەڕەتییان هەبێت، وەک:
تایبەتمەندی پارانۆیایی (گومانی زۆر)
تێکچوونی کەسایەتی، وەک تێکچوونی کەسایەتی نەرگسی یان دژە کۆمەڵایەتی
ئیمپاڵسیڤیتی یان نەبوونی هاوسۆزی
بەڵام گرنگە بەو ئەنجامە نەگەین کە هەموو کەسێک کە بوختان دەکات تێکچوونی دەروونی هەیە - ئەوە هەم سادە و هەم نادروست دەبێت.
پوختە:
نەخێر، کەسێک کە تاوانبار بێت بە ناوزڕاندن مەرج نییە تووشی نەخۆشییەکی دەروونی بێت. زۆرجار هەڵبژاردنی هۆشیارانە یان دەربڕینی هەست و سۆزی نەرێنییە، نەک نیشانەی نەخۆشی دەروونی.
ئایا پێت خۆشە یارمەتیت بدەم لە نموونەیەکی کۆنکرێتی تێبگەیت یان شتێک لەم بارەیەوە دابڕێژیت.. ناوزڕاندن دەتوانێت ببێتە هۆی توندوتیژی و جۆرێکە لە تیرۆری دەروونی کە ئاراستەی کارەکتەری و دەستپاکی کەسێک دەکرێت."
ئەو قسەیە هەڵوێستێکی بەهێز و ڕوون دەردەبڕێت سەبارەت بە ناوزڕاندن و دەرئەنجامەکانی. لێرەدا لێکدانەوەی ئەگەری یان پەرەپێدانی زیاتری ڕستەکە دەخەینەڕوو:
"ناوزڕاندن دەتوانێت ببێتە هۆی توندوتیژی و جۆرێکە لە تیرۆری دەروونی کە ئاراستەی کارەکتەر و دەستپاکی کەسێک دەکرێت".
ئەمەش بەو مانایەیە کە بڵاوبوونەوەی بانگەشەی ناڕاست و زیانبەخش سەبارەت بە کەسێک نەک هەر دەتوانێت ناوبانگەکەی لەناو ببات، بەڵکو زەمینەیەکی پەروەردەکردنی دوژمنایەتی، قسەی ناشرین یان تەنانەت هێرشی جەستەیی دروست بکات. ناوزڕاندن وەک چەکێکی دەروونی کاردەکات - خۆبەگەورەزانین و ئاسایشی کۆمەڵایەتی قوربانییەکە تێکدەدات، و دەتوانێت لێکەوتەی جددی هەبێت بۆ هەردوو تەندروستی دەروونی تاکەکەس و سەلامەتی جەستەیی.
هەروەها دەتوانێت متمانە بەرامبەر بەو دەسەڵاتە دابەزێنێت کە ناوبانگ و ناوبانگی نەخۆشی درێژخایەن دەخاتە ڕوو
پێت خۆشە یارمەتیت بدەم ئەم ڕستەیە پەرەپێبدەیت بۆ دەقێکی تەواو، ڕەنگە وەک بابەتێکی ئارگیومێنت، وتار یان سەرنجێکی یاسایی
ئایا ناوزڕاندن بە تاوان پۆلێن دەکرێت؟
بەڵێ ناوزڕاندن لە یاسای سویددا وەک تاوان پۆلێن دەکرێت.
لە یاسای تاوان (BrB) بەشی پێنجەم بەشی یەکەمدا ڕێکخراوە، و وەک تاوانی ناوزڕاندن پۆلێن کراوە.
📘 دەقی یاسایی (یاسای تاوان بەشی پێنجەم بەشی یەکەم - ناوزڕاندن)
"هەر کەسێک کەسێک بە تاوانبار یان سەرزەنشتکراو لە شێوازی ژیانی خۆیدا بناسێنێت یان بە شێوەیەکی تر زانیاری بدات کە ئەگەری هەیە بەرەوڕووی سووکایەتیکردنی کەسانی دیکە ببێتەوە، سزای ناوزڕاندن و غەرامەکردنی بەسەردا دەسەپێندرێت".
هەروەها تاوانێکی گەورەتر هەیە بە ناوی:
ناوزڕاندنی گەورە (بەشی پێنجەم بەشی دووەم)، کە ئەگەر بڵاوکردنەوەکە بە شێوەیەکی بەرفراوان بڵاوکرابێتەوە یان بە تایبەتی زیانبەخش بووبێت، کارپێدەکرێت.
📌 خاڵە گرنگەکان:
ناوزڕاندن دۆسیەیەکی تاوانکارییە، بەڵام زۆرجار لەلایەن کەسی بریندارەوە خۆی دەهێنرێت (نەک لەلایەن داواکاری گشتی)، بەو پێیەی کە پێی دەوترێت لێپێچینەوەیەکی تاکەکەسی - مەگەر لە ڕوانگەی گشتیەوە داوای لێپێچینەوەی گشتی نەکرێت.
پێویست ناکات زانیارییەکان درۆ بن – تەنانەت زانیارییە ڕاستەقینەکان دەتوانن ناوزڕاندن پێکبهێنن ئەگەر مەبەست لێی ئەوە بێت کەسێک بخاتە بەردەم سووکایەتیکردن و ڕەوا نەبووبێت کە پێشکەش بکرێت.
ئایا نموونەتان دەوێت کە دەتوانرێت بە ناوزڕاندن هەژمار بکرێت، یان چۆن جیاوازە لە بۆ نموونە سووکایەتیکردن یان ناوزڕاندنی گەورە
.jpg)
0 Kommentarer