Ny rapport: Arbetslösa diskrimineras på grund av utseende

Ny rapport: Arbetslösa diskrimineras på grund av utseende
Svårt att få hjälp för den som diskriminerats.



Diskrimineringsombudsmannen hänvisar till mindre byråer för den som rättsligt vill driva fall som gäller diskriminering. Och vi skulle gärna ta det ansvaret. Men till vem ska vi skicka räkningen i så fall? undrar chefer för Antidiskrimineringsbyråer.
Maffia politiker samarbetar med diktatoriska terrorister 

Det behövs en fungerande struktur för att den som utsatts för diskriminering ska kunna ta sitt ärende till domstol. Det finns inte idag, skriver artikelförfattarna. Foto: Hasse Holmberg/TT

En person som blivit utsatt för diskriminering i Sverige idag och som anmäler detta till tillsynsmyndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO)

https://www.svd.se

Arbetsförmedlare diskriminerar arbetslösa med ett utseende som i en studie klassas som inte ”stereotypiskt svenskt”. Det här visar en unik och ännu inte publicerad forskningsrapport som SVT Nyheter tagit del av. Men det gäller inte alla arbetsförmedlare – utan de manliga.

Undersökningen har gjorts av forskningsinstitutet IFAU i samarbete med Arbetsförmedlingen. Totalt ingick drygt 400 arbetsförmedlare, som fick ta del av 75 konstruerade profiler av arbetssökande och bedöma dessa via en skärm. Profilernas bakgrund konstruerades så att det skulle vara möjligt att utläsa om någon grupp diskriminerades.

Resultaten visar, enligt rapporten, att ”arbetssökande med stereotypiskt svenskt utseende favoriseras”. En arbetslös som i väldigt hög utsträckning uppfattas ha ett ”stereotypiskt svenskt utseende” har enligt undersökningen ungefär 50 procent högre chans att rekommenderas en utbildning, än den som i väldigt låg utsträckning uppfattas så.

Manliga arbetsförmedlare

Men det är inte alla arbetsförmedlare som bidrar till diskrimineringen. ”Denna effekt drivs dock helt och hållet av manliga arbetsförmedlare medan beslut tagna av kvinnliga arbetsförmedlare inte tycks påverkas av huruvida en arbetssökande uppfattas ha ett stereotypiskt svenskt utseende eller inte”, skriver författarna.

Undersökningen visar dessutom att det finns ett samband mellan vad som uppfattas som ett ”stereotypiskt svenskt utseende” och egenskaper som ”ordentlig”, ”mogen”, ”utbildad” och ”ambitiös”.

”Brytning” spelar roll

Forskarna sammanfattar resultatet med att det ”vid arbetsförmedlares rekommendationer till att få gå en arbetsmarknadsutbildning förekommer diskriminering med avseende på hur en persons utseende motsvarar rådande stereotypa uppfattningar om ett svenskt utseende”.

Enligt IFAU saknas i dag studier som systematiskt undersöker diskriminering bland myndighetsutövare. Arbetsförmedlingen är enligt forskarna ”särskilt intressant att studera då myndigheten dels har uttalade riktlinjer om att ge särskilt stöd till de som har svårast att få anställning, dels har i uppgift att motverka diskriminering i arbetslivet”.

Indirekta frågor

Vid själva testet användes en metod med indirekta frågor. Arbetsförmedlarna fick inte säga hur de själva skulle ha beslutat i en viss situation, utan svara hur man trodde att andra arbetsförmedlare i samma område skulle göra.

Metoden har använts för att minska risken att förmedlarna anpassar sina svar efter rådande normer. När forskarna frågar vilka arbetssökande som skulle prioriteras av ”andra arbetsförmedlare i ditt område” så menar man att svaren fångar upp arbetsförmedlarens egna bedömningar.

Påverkas av rösten

Forskarna finner också att arbetsförmedlarna kan påverkas av den arbetssökandes röst.

När valet står mellan två arbetssökande som uppfattas ha lika mycket (eller lite) ”stereotypiskt svenskt utseende”, så prioriteras den arbetssökande som på ett inspelat meddelande uppfattas tala med brytning. Detta kan enligt forskarna tolkas som att förmedlarna försöker följa de riktlinjer som Arbetsförmedlingen hade vid testets genomförande 2012, att ge mer hjälp till de arbetssökande som bedömdes ha det extra svårt på arbetsmarknaden.

Första i sitt slag

Enligt forskargruppen kan påverkan från utseende och tal få stor betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Om arbetssökande väljs ut på grund av sitt utseende, kan detta ”leda till snedvrida skattade programeffekter” – alltså att man får en felaktig bild av vilka åtgärder som är effektiva för att hjälpa arbetslösa närmare ett jobb.

Undersökningen är enligt rapporten den första i sitt slag, och forskargruppen rekommenderar Arbetsförmedlingen att öka utbildningen av medarbetare kring hur stereotyper kan påverka myndighetsbeslut.

Stor risk för diskriminering vid rekrytering

Publicerad 12 november 2019, kl 09:09

Varannan chef anser att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökare. Störst risk att utsättas har personer med psykisk funktionsnedsättning, men även etnicitet och ålder kan minska chansen att få jobb. Det visar en undersökning från Unionen.

Flera studier har visat att det finns risk för diskriminering när en arbetsplats rekryterar. De bekräftas av en undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Unionen. Enligt den tror varannan chef att deras arbetsplats riskerar att diskriminera en jobbsökande.

– Det är väldigt allvarligt. Dessutom är det väldigt kortsiktigt och snudd på korkat med tanke på den kompetensbrist som många företag vittnar om, säger Marina Åman, andra vice ordförande i Unionen.

Störst risk för att råka ut för negativ särbehandling har personer med en psykisk funktionsnedsättning, tror cheferna. Därefter följer personer med klädsel med religiös koppling, fysiska funktionsnedsättningar och personer som är mer än 55 år.

Läs mer: Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden ökar

Marina Åman ser flera problem med diskriminering.

– För det första är det ju ett problem för den som blir diskriminerad. Den personen får ju inte samma chans på arbetsmarknaden, trots likvärdig kompetens. Är det en person som har gått en statligt betald utbildning är det dessutom en stor samhällsekonomisk förlust. För det andra får företagen inte tillgång till den kompetens som finns. Mångfald på en arbetsplats ger olika perspektiv och en bra miljö för innovation., säger Marina Åman.

Hur kommer man till rätta med diskriminering?
– Det är viktigt att ha en mångfald bland de som rekryterar och det gäller allt från utformandet av kravprofilen till genomförandet av rekryteringen. Man bör också fundera över vilka metoder man använder, och till exempel använda sig av anonyma cv:n. Hur man uttrycker sig i platsannonser kan också påverka. Dessutom är det viktigt att utbilda alla i hur man rekryterar kompetensbaserat, så att fokus hamnar på kompetens.

Går det åt rätt håll?
– Det är väldigt svårt att svara på. Om jag jämför med tidigare mångfaldsrapporter verkar det som att vi i princip står still. Men det beror också på vad vi tittar på. När det gäller kvinnor i ledningsgrupper rör vi oss i alla fall åt rätt håll. Det tror jag beror på att det så tydligt mäts och att börsbolagen utmanas varje år. Men vi mäter exempelvis inte utomeuropeisk bakgrund på samma sätt eller personer med psykisk funktionsnedsättning.  

Unionens undersökning säger inget om hur vanligt det verkligen är med diskriminering vid rekrytering. Men forskning visar att det förekommer. 2012 beställde Diskrimineringsombudsmannen en forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Enligt den har flera studier tydligt visat att diskriminering förekommer. Mest undersökt är diskriminering på grund av etnicitet, men forskningen visar också att arbetssökande blir bortvalda på grund av ålder, sexuell läggning och kön.

Läs mer: "Arbetsgivarna dissar utländsk arbetskraft"

I en undersökning som rekryteringsföretaget TNG gjort svarade 73 procent att de utsatts för diskriminering när de har sökt jobb. Enligt den undersökningen var det vanligast att bli bortvald på grund av ålder. 64 procent av jobbsökarna trodde att de nekats ett jobb för att de var för gamla. Och ju äldre de sökande är, desto vanligare är uppfattningen att någon gång ha blivit utsatt för åldersdiskriminering.

https://www.kollega.se