Kognitiva biaser: när vi tänker fel, handlar vi fel

Kognitiva biaser: när vi tänker fel, handlar vi fel.

Varje dag fattar vi en mängd beslut. Och oftast gör vi det i blixtrande fart, nästan utan att tänka. Det är sällan som vi tar hänsyn till alla konsekvenserna av våra olika valmöjligheter. Vi väljer nästan blint från de lösningar som står oss till buds, med påverkan från vad som kallas för kognitiva biaser.

Vid andra tillfällen, särskilt när vi fäster stor vikt vid beslutet, utvärderar vi all tillgänglig information, för att fatta bäst möjliga beslut. Dock finns det som sagt en faktor som påverkar de beslut vi fattar och de lösningar vi väljer, men som vi ofta inte tänker på. Och denna faktor är kognitiva biaser. Dessa biaser kan vara farliga, för de kan få oss att fatta orealistiska och okloka beslut.

Men heuristiska och kognitiva biaser är inte dåliga i sig själva. Faktiskt skulle vi kunna säga att de är en slags mentala genvägar. Genvägar som förvisso kan ställa till det för oss, men genvägar trots allt. Vi beskriver dem som genvägar, för vi använder dessa biaser för att spara mental energi (kognitiva reurser).

Låt oss t.ex. säga att du går till en bar och använder en halvtimme åt att begrunda vilken drink du ska beställa. Du överväger värdet av varje enskild drink och tar dig tid att fundera ut den bästa lösningen.

Efter att ha använt all denna mentala energi är du utmattad. Du slösade tid som du hade kunnat satsa på något annat. Heuristiska och kognitiva biaser skyndar på tankeprocessen. De besparar resurser som du kan använda till andra, viktigare uppgifter.

Två olika tankesätt

Enligt Daniel Kahneman finns det två olika sätt att tänka på. Han kallar dem ”Snabba Tankar” och ”Långsamma Tankar”. I det första systemet, det snabba tankesystemet, går våra tankar på autopilot. Detta system fungerar vanligen på undermedveten nivå. Känslor spelar en stor roll i den här sortens tankeprocess. Därför leder den ofta till tankar fyllda med stereotyper.

Det långsamma tankesystemets funktion är att vägleda vår intuition. Ibland hjälper det oss, men ibland vilseleder det oss. Detta medvetna tankesystem är mindre vanligt och kräver större ansträngningar.

Det här tankesystemet bygger på medvetet, logiskt och övervägt tänkande. Raka motsatsen till det snabba tankesättet. Dess huvudsakliga funktion är att fatta slutgiltiga beslut. Man skulle kunna säga att det har till uppgift att observera och kontrollera intuitionen som det snabba tankesättet producerar.

Det första systemet är vanligen mer dominant. Till skillnad från detta är det andra systemet oftast trögt. Vi brukar låta våra snabba tankar styra våra steg. Som du kan föreställa dig får denna tendens olika återverkningar.

Vi drar förhastade slutsatser och överskattar betydelsen av våra första intryck. Vidare rör vi ihop slumpartade samband och förlitar oss för mycket på det vi redan vet. När vi ägnar oss åt snabbt tänkande tenderar vi att bortse från annan information som är tillgänglig för oss.

Heuristiskt tänkande

Vi definierar heuristik som en genväg till aktiva mentala processer. Som sådan är den en åtgärd som sparar eller ransonerar våra mentala resurser. Eftersom vår kognitiva (mentala) kapacitet är begränsad, delar vi upp våra resurser. Normalt avsätter vi mest resurser till sådana saker (bekymmer, aktiviteter, människor) som kräver mest mental ansträngning.

Det är lätt att följa med strömmen utan att märka det. Men om terrängen är oländig och vi är rädda att falla, börjar vi använda mer av våra kognitiva resurser. Vi blir mer uppmärksamma och ser oss för.

Vanliga heuristiker

• Tillgänglighetsheuristik: Vi använder denna för att bedöma sannolikheten av att något ska inträffa. Och dessa bedömningar gör vi utifrån information vi redan har. Som exempel förekommer det en stor mängd våld på TV. Därför tror ofta människor som tittar mycket på TV att våldsbrotten är vanligare än människor som inte ser mycket på TV.
• Simulationsheuristik: Det här är människors tendens att bedöma sannolikheten av att något kommer att äga rum beroende på hur lätt det är för dem att föreställa sig detta. Man tror att något är mer sannolikt om det är lättare att göra sig en föreställning om det. Om exempelvis ett terroristangrepp inträffar, är det lätt att tro att jihadister låg bakom detta. Det är lättare att tro detta än att tänka sig att någon annan grupp var ansvarig. Antingen för att dessa andra grupper inte angriper lika ofta eller för att de vanligen använder sig av andra metoder.
• Förankringsheuristik: Denna använder vi för att skingra tvivel. Det finns en viss referenspunkt, förankringen, som vi därpå anpassar för att komma fram till våra beslut. Låt oss t.ex. anta att mitt lag vann mästerskapet förra året. Följaktligen tror jag att det är mer sannolikt att laget kommer att vinna även i år, trots att det bara vunnit denna enda gång.
• Representativitetsheuristik: Härledning som bygger på sannolikheten av att en stimulus (person, handling, händelse) tillhör en viss kategori. Låt oss t.ex. säga att du känner någon som var väldigt duktig på naturvetenskap i skolan. Några år senare ser du denna person i en vit rock. Du drar slutsatsen att din gamla skolkamrat har blivit vetenskapsman, inte att han är slaktare. Men egentligen har du ingen aning om så är fallet.

Kognitiva biaser

Kognitiva biaser är psykologiska effekter som förvrider ditt sätt att tänka.Precis som heuristiker tjänar dessa till att bespara kognitiva resurser. Dessa biaser kan få oss att begå ganska allvarliga misstag. Emellertid kan de också i vissa lägen hjälpa oss att fatta snabbare och effektivare beslut.

Kognitiva biaser: vanliga exempel

• Konfirmeringsbias: Tendensen att undersöka och tolka information på ett sätt som bekräftar det vi redan tror på. Om du investerar i aktier kommer du att söka efter artiklar och bloggar som befäster dina idéer om investeringen. Du kommer förmodligen inte bry dig om kommentarer som skiljer sig från dina åsikter. På liknande vis, om du köper en bil, kommer du att försöka hitta omdömen som framhäver bilens positiva aspekter. På så vis får du bekräftelse på att du fattat rätt beslut.
• Falsk konsensus-effekt: Människors tendens att tro att deras egna åsikter, övertygelser, värderingar och vanor är mer utbredda i den allmänna befolkningen än de egentligen är. Om jag motsätter mig dödsstraffet kommer jag att tro att de flesta i mitt land är av samma åsikt.
• Fundamentala attributionsfelet: Även känt som korrespondensbias. Detta är tendensen att övervärdera personlighetsbaserade faktorer som förklaringar till andra människors beteende. Om en klasskamrat blir kuggad på ett prov som du gjorde under samma förhållanden, är det mer sannolikt att du utgår från att han var lat än att han hade en dålig dag.
• Efterklokhetsbias: Vår benägenhet att se sådant som redan har inträffat som förutsägbart. Om t.ex en vän blir avskedad från sitt jobb, kanske du säger att du visste att det skulle hända, eftersom företaget hade ekonomiska problem. Men hennes avskedande var inte något du hade kunnat förespå.

Nu när du blivit bekant med heuristiska och kognitiva biaser, kan du vara mer effektiv när du fattar beslut. Trots att det är svårt (och ibland omöjligt) att undvika tankebiaser, kan du reducera dem om du är medveten om dem och förstår hur de fungerar.

Att utvärdera alternativ och söka information som strider mot din uppfattning, är andra sätt för dig att minska deras inverkan. Som en bonus kan du bli mer kreativ i ditt tänkande om du undviker kognitiva biaser.

https://utforskasinnet.se/kognitiva-biaser-nar-vi-tanker-fel-handlar-vi-fel/