Säpos agerande mot den salafistiska miljön – sent, för smalt och för lite

Säpos agerande mot den salafistiska miljön – sent, för smalt och för lite.




De senaste veckorna har Säkerhetspolisen och Migrationsverket tagit fyra radikaliserade personer som kan utgöra ett hot mot Sverige i förvar i väntan på utvisning. Det senaste förvarstagandet är en imam som är aktiv i moskén i Västerås som nu får göra sällskap med imamen Abo Raad från moskén i Gävle. Den senare har även familjekopplingar till Örebro. Men Säkerhetspolisen och Migrationsverket tar bara tag i en liten del av den radikaliserande miljön. Den stora merparten ligger långt utanför deras kontroll.

Polisen uppger att antalet radikaliserade personer i Örebro har ökat. Men enligt kommunpolis Johanna Johansson finns det ingen anledning för allmänheten att känna sig rädd enligt Sveriges Radio.

– Nej. Vi ser ingen förhöjd hotbild så man ska inte känna sig direkt bekymrad. Men vi ser att den här miljön växer och att det är fler personer nu än tidigare.

Totalt har ett 20-tal personer rest från Örebro de senaste åren för att ansluta sig till olika terrororganisationer. Runt 15 har kommit tillbaka men trots att ingen har rest på flera år säger polisen att antalet radikaliserade personer har ökat i Örebro. Det finns en enkel förklaring på detta. Varje återvändare från terrorsekten Islamiska Staten återvänder med ett uppdrag:

Rekrytera nya jihadister.

Om de inte avgav det löftet hade de aldrig fått tillgång till vare sig resehandlingar eller ekonomiska resurser för att ta sig tillbaka till Sverige.

De imamer och övriga som omhändertagits har det gemensamt att de samtliga kommer från den salafistiska miljön. Imamen Abo Raad har dock verksamhet som går in, eller knyter ihop, den salafistiska miljön med den våldsapologetiska islamistiska miljön. Dessa miljöer skiljer sig i grunden och det är ingen slump att det är just den salafistiska miljön och Abo Raad som blivit föremål för Säkerhetspolisens initiativ. 

Säkerhetspolisens offensiv mot de tre imamerna i Gävle, Umeå och Västerås är unik – på senare år har det varit ovanligt att personer terrorstämplats, utvisats och tagits i förvar. Säpo skickar tydliga signaler:

Verktygslådan med övervakning, spaning och avlyssning används nu mot utpekade jihadistpredikanter. Men än så länge ser det ut som om Säpo endast ingriper mot den salafistiska miljön. Den islamistiska, som företräds främst av studieförbundet Ibn Rushd, Sveriges Unga Muslimer samt Islamiska Förbundet i Sverige har Säpos aktiviteter märkts av för någon yttre betraktare. Men att det pågår aktivitet bör vara sannolikt.

Även om dessa miljöer strålar samman i SUDC, Swedish United Dawah Center, skiljer sig dessa i grunden från varandra. Det ligger inte i salafisternas strategi att bli en del av det svenska samhället.

I islamisternas fall är det om inte tvärtom så annorlunda. Muslimska Brödraskapets uttalade strategi är att genom att engagera sig i olika delar av samhällets sektorer och politiska partier verka fram antingen större förändringar som rimmar bättre med till exempel Kairo-deklarationen eller utverka särlagstiftning för praktiserande muslimer. I Sverige har Sveriges Unga Muslimer, Muslimska Mänskliga Rättighetskommitén och Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa varit särskilt lyckosamma.

Den salafistiska miljön är i högre grad än den islamistiska explicit våldsbejakande och i regel har dessa redan från början att isolera sig från samhället förutom de möjligheter de har att söka stats- och föreningsbidrag ur det bidragsindustriella komplexet. Inte sällan är de moskéer som de är verksamma vid finansierade med medel som har sitt ursprung i Saudiarabien eller som på annat sätt kan kopplas till saudiska intressen. Dessa har tidigt av Säkerhetspolisen identifierats som hot och nekats medborgarskap trots återkommande ansökningar.

Den nu förvarstagne Abo Raad sökte svenskt medborgarskap vid två tillfällen men nekades vid bägge. Det är av den anledningen som Migrationsverket, på initiativ av Säkerhetspolisen, har laglig grund för ett förvarstagande. Det är inte möjligt att förvarsta en svensk medborgare på detta sätt.

Den islamistiska miljön skiljer sig i grunden från den salafistiska men ändå inte. Den domineras av det rivaliserande och ur ett teologiskt perspektiv väsentligt yngre Muslimska Brödraskapet. Islamism brukar kallas för ”politisk islam”, det vill säga religionen får en politisk ambition men som med så demokratiska medel som möjligt skapa samma samhälle som salafismen strävar efter. Ett kalifat.

Genom att medvetet först etablera sig i det svenska samhället, eller andra samhällen, skaffa arbete och medborgarskap och engagera sig i civilsamhället inifrån påverka lagstiftning och opinon för att uppnå sina regionala mål. Sverige är en av flera regioner i detta avseende.

När den renodlat renodlat salafistiska miljön kan sägas vara våldsbejakande, vilket motiverar förvarstagandet, är den islamistiska miljön våldsförlåtande eller våldsapologetisk när våldet riktas mot icke-muslimer.

Det florerar en mytbild av att den Islamiska Staten endast skulle vara sprungen ur den salafistiska miljön. Myten om att endast den salafistiska miljön skulle vara Islamiska Statens eller Al Qaidas ursprung sprids främst från de våldsförlåtande islamistiska miljöerna. En ren lögn då Abu Bakr al-Baghdadi, Osama bin Laden alla Ayman al-Zawahiri var högt rankade ”Bröder” inom den rörelse som kallas Muslimska Brödraskapet. Muslimska Brödraskapet är, i likhet med den renodlade salafistiska miljön, i allra högsta grad rekryteringsbas för bland annat den Islamiska staten.

Att det finns en förlåtande inställning inom den svenska islamistiska miljön vittnar om inte annat Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimer, inställning om när han benämnde jihadistrekryterna att vara “engagerade ungdomar”. Ett annat exempel är Maimuna Abdullahi som benämner jihadister att vara “politiserade muslimer”. Muslimer som blivit politiska. Politisk islam. Islamism.

Islamism. Våldsförlåtande. När barn korsfästs, kvinnor blir till sexslavar och män bränns levande till döds inlåsta i burar.

Docent Aje Carlbom menar i sin senaste rapport till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap att Muslimska Brödraskapet inte är ett säkerhetspolitiskt hot i Sverige eftersom de inte kan länkas direkt till terrordåd i Europa. De är, i sin roll som våldsförlåtande eller våldsapologetiska, tvärtom vad Carlbom menar en viktig aktör att förmedla jihadistiska budskap vidare enligt den internationella expertisen.

I Sverige är Muslimska Brödraskapet närmast företrädda av Islamiska Förbundet i Sverige, studieförbundet Ibn Rushd samt Sveriges Unga Muslimer som under de numera nedlagda ”Muslimska Familjedagarna” inte bara bjöd in antisemiten Yvonne Ridley som talare utan även, så sent som 2018, den tunisiske imamen Nourredine Bouktnetner, även känd som ”Imam Jihad” och en av de internationellt mest kända jihadförespråkarna för den Islamiska Staten samtidigt som han hela tiden lyckades hålla sig utanför densamma.

Skälen till att Säkerhetspolisen idag agerar, tillsammans med Migrationsverket, mot den salafistiska miljön baseras med stor sannolikhet på ett antal faktorer:

• En yttre impuls från både Europol och regeringen. Regeringen är i trängande behov av mätbara framgångar i bekämpandet av jihadism efter att återkommande medvetet eller omedvetet inte stiftat de lagar som krävs för en strukturerad nationell brottsbekämpning.
• En ökad radikalisering i de områden som tidigare rekryter hämtats ur. 

Den ökade radikaliseringen kommer dock inte kunna bekämpas mer än marginellt. Det är bara tidigare kända salafistiska imamer och propagandister som inte har svenskt medborgarskap som kan tas i förvar. 

Vare sig Säkerhetspolisen eller Migrationsverket rår på det idag 15-tal IS – terrorister, bara i Örebro, som återvänt. De har alla, för att få tillbaka sina svenska pass, förbundit sig att predika och rekrytera nya jihadister. Dessa ”återvändare” har samtliga svenska medborgarskap och hamnar därmed utanför Säkerhetspolisens möjliga tvångsåtgärder. ”Återvändarna” tas idag emot som hjältar och föredömen i dessa områden och marginaliserade ungdomar, eller personer från redan ultraortodoxa muslimska miljöer, blir lågt hängande frukter för rekryterarna.

Men det stora problemet kommer bli Muslimska Brödraskapet och den islamistiska miljön. Deras verksamhet är idag inte olaglig även om de tidigare Muslimska Familjedagarna i praktiken varje år innehöll talare som representerade antisemitiska och jihadistiska budskap inom ramen för den svenska yttrandefriheten. Dessa blev inbjudna av bland annat studieförbundet inte trots vad de gjort sig kända för att predika i andra sammanhang. Det var just tack vare deras åsikter som de blev inbjudna till Sverige och de Muslimska Familjedagarna.

Säkerhetspolisens upprensning i den jihadistiska miljön kommer endast bli ett skrämskott på marginalen om inte finansieringen stryps. En finansiering som idag inte bara kommer från andra länder utan även svenska skattemedel. Den som sker med såväl statliga som kommunala bidrag inom ramen för det bidragsindustriella komplexet.

Ett komplex där Folkbildningsrådet och Sida är viktiga aktörer för att hålla den islamistiska miljön försörjd med svenska skattemedel i form av folkbildnings-, kultur- och biståndsbidrag som vevas runt och försvinner in i ekonomiska föreningar utan insyn.

Istället för en kopp kaffe på stan:

Även om det finns många experter med djupa kunskaper om den salafistiska miljön i Sverige så saknas en viktig pusselbit i att granska den islamistiska miljön – den som kretsar kring Muslimska Brödraskapet.  Sedan dr Magnus Norell blev deplattformerad av akademikeruppropet som skapades av klustret kring professor Mattias Gardell efter Norells kunskapsöversikt om Muslimska Brödraskapet finns det i egentlig mening endast Ledarsidorna.se kvar som kritisk granskare.

Samtliga dessa forskare, inkluderat den som senare hoppade av när kritik mot uppropet började riktas mot deras eventuella egna kopplingar till Muslimska Brödraskapet, har förorsakat stor och irreparabel skada. Exakt samma krets av forskare har tidigare deplattformerat författaren Hanna Gadban som var den förste att beskriva Abo Raads verksamhet i en kontext.

Gadban fick rätt till slut. Men forskarna, i praktiken exakt samma skara som lyckades tränga undan Norell (inklusive den senare avhoppade) vann den långsiktiga striden mot henne genom att ha lyckats deplattformera och marginalisera henne.

Att professor Mattias Gardell har genomfört uppdragsforskning åt turkiska AKP som presenterats internationellt i Uppsala Universitets namn har Ledarsidorna.se tidigare kunnat avslöja. Forskarna bakom akademikeruppropet mot Norell har samma apologetiska synsätt på Brödraskapets våldstillåtande kultur som Brödraskapet själva..

Du kan gärna stödja arbetet genom att bli prenumerant eller swisha en femtioöring eller en femma eller vad du kan tycka att granskningen är värd. Det är ensamt och sponsorerna för denna granskningen står inte på kö direkt. Trots att Muslimska Brödraskapet genom skattsedeln har tillgång till 100-tals miljoner som går till bland annat muslimsk missionsarbete i Sverige genom Folkbildnignsrådets anslag.

Stöd oss gärna. Genom att bli prenumerant eller helt enkelt Swisha det du  tänkte avvara för en kopp kaffe på 

https://ledarsidorna.se/2019/05/sapos-agerande-mot-den-salafistiska-miljon-sent-for-smalt-och-for-lite/