Via Soheila Fors
Först en liten ordförklaring
Muslim = Person som bekänner sig till Islam
Islamist = Person som vill tvinga andra att bekänna sig till och tillämpa Islam
Först en liten ordförklaring
Muslim = Person som bekänner sig till Islam
Islamist = Person som vill tvinga andra att bekänna sig till och tillämpa Islam
tack michael G helder
Statsminister Stefan Löven ville se morgondagens EU-val som en folkomröstning mot högerextremism. Tanken är vacker. Som invandrare ser jag rasisterna som ett hot men de är bara ”den lille killen”. De är bara en lagom stor fiende att profilera sig emot, som inte slår tillbaka. Det man inte vill ta upp är ”den store killen” som växer sig allt starkare och infiltrerar vårt samhällsliv. Jag talar naturligtvis om islamismen. Så låt oss vara modiga och för flickornas, kvinnornas och de mänskliga rättigheternas skull göra EU-valet till ett val mot islamismen.
1993 var året när Socialdemokraterna bestämde sig för det politiska återtåget. Strategin var att locka väljare i den växande gruppen muslimska invandrare. Naturligtvis var det inte gratis. Nu mötte man en grupp välutbildade muslimska intellektuella som i gengäld begärde inflytande. Ett fördrag skrevs mellan Socialdemokraternas religiösa gren då Broderskapsrörelsen, idag Tro och solidaritet och Sveriges Muslimska Råd (1). Socialdemokraterna lovade Sveriges muslimska råd, SMR, att få in muslimer på riksdagslistor, landstingslistor och kommunala fullmäktigelistor. ”I dokumentet som Expressen.se i dag kan visa finns också specificerat vilka politiska frågor som S-föreningen Tro och solidaritet ska hjälpa SMR att få igenom - bland annat lagstiftade muslimska helgdagar och statlig imamutbildning.” (2). Detta var en överenskommelse som inte var ämnad för allmänheten. Hade inte riksdagsmannen Carina Hägg flyttats ner på riksdagslistan och hämnats genom att offentliggöra överenskommelsen så hade vi inte vetat något idag. Till valet hösten därpå kom rekommendationen (fatwan) från de ledande muslimska organisationerna: ”Våra religiösa ledare har uppmanat alla deltagare i Fredagsbön att gå till vallokalerna den 18 september och rösta, de har meddelat att det finns inte något som hindrar muslimerna från att ge sina röster till socialdemokraterna som i tal och skrift Undertecknarna representerade Sveriges Muslimska Råd (SMR), Sveriges Muslimska Förbund (SMUF), Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS), Islamiska Förbundet i Stockholm, samt en lång rad anslutna underföreningar, som man påstod tillsammans ”betjänar mer än 75 000 personer med muslimsk bakgrund”. (3) Med stöd från de muslimska grupperna vann också S valet 1994 och nu var det dags att betala igen. Omar Mustafa valdes in i den socialdemokratiska partistyrelsen men tvingades avgå efter en vecka då hans kopplingar till det Muslimska Brödraskapet avslöjades. Samarbetet med muslimska extremister har dock fortsatt. Vi såg gruppens makt nyligen när den islamistfientliga gruppledaren i arbetarkommunen i Göteborg Ann-Sofi Hermansson avsattes. Bakgrunden till avsättningen var valförlusten i Göteborgsförorterna när väljarna gick till andra partier. Socialdemokraternas band till islamismen har blivit synliga i turerna kring det islamistinfiltrerade SSU i Skåne. ” Islam är universalbotemedlet för mänsklighetens alla lidanden, sjukdomar och problem”, enligt Rizwan Elahi, förre ordföranden och 11:a på riksdagslistan.(5). Man har offentligt hånat dem som ville tala om hedersproblematik. Det finns en fantastisk mobilfilm där ordföranden Mansour Ahmed skriker tills ett möte stoppas (6) och den styrande falangen har även uttalat att homosexuella har smutsigt blod. (7) Med islamism följer också antisemitism och tidningarna har rapporterat om hur S tillåter antisemitiska slagord i sitt 1:a majtåg (8). Malmö är snart tömt på judar men det är förmodligen priset för att ha den islamistiska väljarbasen.
Centern med sitt bruna förflutna (partiet skulle enligt 1933 års stadgar kämpa mot "inblandning av mindervärdiga utländska raselement" och skydda "folkmaterialet" mot "degenererade inflytelser" (paragraferna gällde till 1946)). (9) bestämde sig 2005 för att göra en resa mot mångfald (10) där de i stort kopierade Socialdemokraternas plan var de bytte väljare mot inflytande. (11). Det ledde till att man fick in politiker från de Grå Vargarna som avsattes efterdesinformation och mörkläggning 2015.
Mest anmärkningsvärda är banden mellan Miljöpartiet och islamismen. Det är inte bara sådana spännande händelser som när en miljöpartist lovade 3000 röster till moderaterna för ett moskébygge (12) eller som när den förra kulturministern lovordade Mehmet Kaplan som en pionjär och föregångare (13). Det finns en blindhet i Miljöpartiet för islamisternas agenda i partiet som är ganska skrämmande (14). Den gäller hela vänsterrörelsen. Det handlar om den fusion mellan islamism och marxism som Khomeinis chefsideolog skapade i studentrevolternas Frankrike (15). I den klädde sig islamismen i marxistisk dräkt med termer och från socialismen. De har lyckats lura vänstern att kritik av islamism är rasism och att kritik av deras egen totalitära tolkning av islam där bara den muslimske mannen är fri för islamofobi. Det är därför en islamistisk kvinnlig förespråkare kan bli huvudtalare i vänsterns första majtåg (16) fast ”religionen är opium åt folket”. Som vänstermänniska måste du lära dig att se bortom de kända orden. Vad är det som islamisterna egentligen vill?
Hur ser islamisterna själva på sitt inflytande i Sverige?
Jag refererar här Sameh Egyptsons debattartikel (4) med material ur hans bok Holy White Lies.
Enligt honom ser islamisterna det som en lyckad infiltration. På arabiska skriver Sveriges Muslimska Råd SMR: "SMR samarbetar med IFiS för att upprätta en islamisk politisk grupp som ska samarbeta och samordna sig med de svenska partierna för att utbilda politiska kadrer. Dessa kadrer ska gå samman med partierna och kämpa för den muslimska minoritetens rättigheter via dessa partier."
Han avslutar med en liten varning som kanske bara delvis är tillämplig här: ”I Egypten lyckades Muslimska brödraskapet att infiltrera två av de tre partier som ärvde Nassers socialistiska parti, såväl liberaler som socialdemokrater. Båda partierna försvann från den politiska kartan.”
Därför bästa politiska kollegor: Ha ögonen öppna och kolla allt.
Och bästa väljare: Fundera så här i elfte timmen över ditt partis samverkan med islamismen och rösta därefter.
1993 var året när Socialdemokraterna bestämde sig för det politiska återtåget. Strategin var att locka väljare i den växande gruppen muslimska invandrare. Naturligtvis var det inte gratis. Nu mötte man en grupp välutbildade muslimska intellektuella som i gengäld begärde inflytande. Ett fördrag skrevs mellan Socialdemokraternas religiösa gren då Broderskapsrörelsen, idag Tro och solidaritet och Sveriges Muslimska Råd (1). Socialdemokraterna lovade Sveriges muslimska råd, SMR, att få in muslimer på riksdagslistor, landstingslistor och kommunala fullmäktigelistor. ”I dokumentet som Expressen.se i dag kan visa finns också specificerat vilka politiska frågor som S-föreningen Tro och solidaritet ska hjälpa SMR att få igenom - bland annat lagstiftade muslimska helgdagar och statlig imamutbildning.” (2). Detta var en överenskommelse som inte var ämnad för allmänheten. Hade inte riksdagsmannen Carina Hägg flyttats ner på riksdagslistan och hämnats genom att offentliggöra överenskommelsen så hade vi inte vetat något idag. Till valet hösten därpå kom rekommendationen (fatwan) från de ledande muslimska organisationerna: ”Våra religiösa ledare har uppmanat alla deltagare i Fredagsbön att gå till vallokalerna den 18 september och rösta, de har meddelat att det finns inte något som hindrar muslimerna från att ge sina röster till socialdemokraterna som i tal och skrift Undertecknarna representerade Sveriges Muslimska Råd (SMR), Sveriges Muslimska Förbund (SMUF), Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS), Islamiska Förbundet i Stockholm, samt en lång rad anslutna underföreningar, som man påstod tillsammans ”betjänar mer än 75 000 personer med muslimsk bakgrund”. (3) Med stöd från de muslimska grupperna vann också S valet 1994 och nu var det dags att betala igen. Omar Mustafa valdes in i den socialdemokratiska partistyrelsen men tvingades avgå efter en vecka då hans kopplingar till det Muslimska Brödraskapet avslöjades. Samarbetet med muslimska extremister har dock fortsatt. Vi såg gruppens makt nyligen när den islamistfientliga gruppledaren i arbetarkommunen i Göteborg Ann-Sofi Hermansson avsattes. Bakgrunden till avsättningen var valförlusten i Göteborgsförorterna när väljarna gick till andra partier. Socialdemokraternas band till islamismen har blivit synliga i turerna kring det islamistinfiltrerade SSU i Skåne. ” Islam är universalbotemedlet för mänsklighetens alla lidanden, sjukdomar och problem”, enligt Rizwan Elahi, förre ordföranden och 11:a på riksdagslistan.(5). Man har offentligt hånat dem som ville tala om hedersproblematik. Det finns en fantastisk mobilfilm där ordföranden Mansour Ahmed skriker tills ett möte stoppas (6) och den styrande falangen har även uttalat att homosexuella har smutsigt blod. (7) Med islamism följer också antisemitism och tidningarna har rapporterat om hur S tillåter antisemitiska slagord i sitt 1:a majtåg (8). Malmö är snart tömt på judar men det är förmodligen priset för att ha den islamistiska väljarbasen.
Centern med sitt bruna förflutna (partiet skulle enligt 1933 års stadgar kämpa mot "inblandning av mindervärdiga utländska raselement" och skydda "folkmaterialet" mot "degenererade inflytelser" (paragraferna gällde till 1946)). (9) bestämde sig 2005 för att göra en resa mot mångfald (10) där de i stort kopierade Socialdemokraternas plan var de bytte väljare mot inflytande. (11). Det ledde till att man fick in politiker från de Grå Vargarna som avsattes efterdesinformation och mörkläggning 2015.
Mest anmärkningsvärda är banden mellan Miljöpartiet och islamismen. Det är inte bara sådana spännande händelser som när en miljöpartist lovade 3000 röster till moderaterna för ett moskébygge (12) eller som när den förra kulturministern lovordade Mehmet Kaplan som en pionjär och föregångare (13). Det finns en blindhet i Miljöpartiet för islamisternas agenda i partiet som är ganska skrämmande (14). Den gäller hela vänsterrörelsen. Det handlar om den fusion mellan islamism och marxism som Khomeinis chefsideolog skapade i studentrevolternas Frankrike (15). I den klädde sig islamismen i marxistisk dräkt med termer och från socialismen. De har lyckats lura vänstern att kritik av islamism är rasism och att kritik av deras egen totalitära tolkning av islam där bara den muslimske mannen är fri för islamofobi. Det är därför en islamistisk kvinnlig förespråkare kan bli huvudtalare i vänsterns första majtåg (16) fast ”religionen är opium åt folket”. Som vänstermänniska måste du lära dig att se bortom de kända orden. Vad är det som islamisterna egentligen vill?
Hur ser islamisterna själva på sitt inflytande i Sverige?
Jag refererar här Sameh Egyptsons debattartikel (4) med material ur hans bok Holy White Lies.
Enligt honom ser islamisterna det som en lyckad infiltration. På arabiska skriver Sveriges Muslimska Råd SMR: "SMR samarbetar med IFiS för att upprätta en islamisk politisk grupp som ska samarbeta och samordna sig med de svenska partierna för att utbilda politiska kadrer. Dessa kadrer ska gå samman med partierna och kämpa för den muslimska minoritetens rättigheter via dessa partier."
Han avslutar med en liten varning som kanske bara delvis är tillämplig här: ”I Egypten lyckades Muslimska brödraskapet att infiltrera två av de tre partier som ärvde Nassers socialistiska parti, såväl liberaler som socialdemokrater. Båda partierna försvann från den politiska kartan.”
Därför bästa politiska kollegor: Ha ögonen öppna och kolla allt.
Och bästa väljare: Fundera så här i elfte timmen över ditt partis samverkan med islamismen och rösta därefter.
Källor och länkar finns i originalinlägget:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar